Låt köttindustrin betala för sin egen miljöförstöring

Den 19 januari startade Sveriges första vegetariska matprogram, Vegorätt, i SVT. Programmet kom till på allmän begäran, efter att många tittare hört av sig och önskat ett sådant program. I dag är 20 procent av alla svenskar under 40 år vegetarianer eller veganer, enligt en färsk Demoskop-undersökning, och många drar ner på köttet.

Det visar att vi är medvetna om köttets negativa miljö- och hälsopåverkan och om hur illa djuren i djurindustrin behandlas. Vi hoppas att kommunerna, landstingen och regeringen tar chansen och utnyttjar opinionsläget för att införa köttminskningsåtgärder.

Även om den vegetariska maten fått större plats under de senaste åren har det länge rått en stark köttnorm i tv:s matlagningsprogram. Så många gläds nu över att det äntligen finns ett program för dem som vill lära sig nya, goda vegetariska recept, för att kunna växla över mot en växtbaserad kost. SVT:s vegetariska matlagningsprogram ligger i tiden. Köttnormen håller på att lösas upp till förmån för en ny vegonorm.

Miljöaktuellts senaste kommunranking visar att hela 40 procent av Sveriges kommuner börjat arbeta aktivt med att dra ner på köttet i den offentliga måltidsverksamheten de senaste åren, bland annat genom att införa vegetariska dagar.

Sådana politiska åtgärder har stor effekt i kommunernas miljöarbete och även en bra pedagogisk effekt. Till exempel får elever i skolor lära sig mer om vegetarisk mat och om köttets negativa miljöpåverkan. Men dessa åtgärder räcker inte. Vår konsumtion av animalier är inte hållbar varken för miljön eller för hälsan, och heller inte djuretiskt hållbar.

En bra åtgärd för att komma till rätta med detta är att göra vego till standard i offentlig måltidsverksamhet. Det förenklar också matlagningen, eftersom helvegetarisk kost passar alla som idag serveras specialkost av religiösa eller etiska skäl, såväl som alla som idag äter huvudalternativet. Om måltidsverksamheten dessutom undviker vanliga allergener behöver de i de flesta fall inte laga mer än en rätt. I princip alla kan äta en balanserad helvegetarisk kost utan vanliga allergener.

Köttet utgör en stor del av den offentliga måltidsverksamhetens budget, så om köttet tas bort finns utrymme att köpa bättre råvaror, mer ekologiskt, anställa kockar och vidareutbilda bespisningspersonal. Det gör att maten blir godare och gästerna får en bättre måltidsupplevelse.

Det finns sannolikt även utrymme att spara pengar, samtidigt som gästerna får godare, hälsosammare och mer miljövänlig mat.

På nationell nivå finns också förslag på åtgärder, som en skatt på kött och andra animaliska produkter utifrån miljökriterier, minskade stöd till köttindustrin och stöd till jordbruket för omställning från köttproduktion till produktion av biobränslen och vegetabiliska livsmedel. Detta är förslag som stöds av många forskare, miljöorganisationer och statliga myndigheter och som föreslagits i Norge av den norska regeringens gröna skattekommission.

Nya skatter är sällan populära, men i den senaste nationella SOM-undersökningen säger sig en fjärdedel av svenskarna ändå vara positiva till en klimatskatt på nötkött. Och en köttskatt skulle inte öka det totala skattetrycket, utan kraftigt sänka det. Skattebetalarna skulle nämligen slippa betala stödet till köttindustrin och samtidigt slippa stå för de enorma ohälso- och miljörelaterade kostnader köttet ger upphov till.

Nu när SVT visar oss privatpersoner hur vi kan laga god vegetarisk mat kommer stödet för politiska åtgärder för minskad köttkonsumtion bara att öka. Så vi hoppas att kommunerna, landstingen och regeringen tar chansen och utnyttjar opinionsläget för att införa köttminskningsåtgärder.

Per-Anders Jande,
Svensk mat- och miljöinformation

Helena Pedersen,
Docent i pedagogik och forskare i kritiska djurstudier vid Stockholms universitet

Ronja Berglind,
Debattör i djurrätts- och miljöfrågor

Lisa Gålmark,
Journalist och författare

Karin Gunnarsson Dinker,
Doktorand vid Swansea University