Begränsa antalet platser på utbildningar som inte leder till jobb
Debattören: Det som behövs är ett reformerat resurstilldelningssystem där man inte tilldelar pengar per examinerad student, utan per student som får ett arbete som är relevant inom det man har pluggat med efter examen.
Ib Rundqvist är ledamot i Moderata Studenter på Lunds Universitet.
I dagsläget pågår det en mycket häftig debatt om sänkta ingångslöner för att skapa fler enkla jobb. Det kommer dock inte gå att skapa hur många enkla jobb som helst. Sverige är idag en kunskapsekonomi, vilket innebär att de flesta yrken i landet kräver någon form av högre utbildning.
För att underlätta integrationen, så måste vi i högre grad möjliggöra för fler klassresor. Idag innebär inte högre utbildning per automatik att man får arbete efter examen, vilket inte kan ses som något annat än ett stort misslyckande.
Det blir också problematiskt eftersom de som inte fått jobb inom sitt examensområde tar de enkla jobben och tränger ut de utan högre utbildning från arbetsmarknaden.
95 procent av studenterna pluggar för att kunna få jobb och när dessa förväntningar inte infrias så skapar detta inte bara en stor frustration hos individen, utan det blir också en oerhört stor samhällskostnad. Högre utbildning är inte gratis och ska det vara skattefinansierat så måste utbildningarna i högre grad leda till jobb.
Det som behövs är ett reformerat resurstilldelningssystem där man inte tilldelar pengar per examinerad student, utan per student som får ett arbete som är relevant inom det man har pluggat med efter examen. Från politiskt håll bör man också i början reglera antalet platser.
Platserna för de utbildningar som leder till jobb måste öka och de som inte leder till jobb inom examensområde måste minska.
Eftersom Sverige är en kunskapsekonomi är det viktigt att uppmuntra människor att vilja utbilda sig. Studieavgifter som en del debattörer lyfter fram skulle vara fel väg att gå eftersom det skulle höja trösklarna för människor att söka sig till yrken där det råder brist på rätt utbildad arbetskraft.
Enligt Arbetsförmedlingen råder bland annat stor brist på utbildade byggnadsingenjörer, mjukvara- och systemutvecklare, lärare, och sjuksköterskor. Söktrycket för dessa utbildningar måste öka, men det går att åtgärda genom att exempelvis dra in studiebidraget för de utbildningar som inte leder till jobb.
Då skulle fler söka sig till de utbildningar som leder till jobb och det skulle också frigöra mer resurser för att öka kvaliteten för den högre utbildningen. Bristen på arbetskraft med rätt utbildning i kombination med högre arbetslöshet till följd av felutbildning är en ödesfråga för Sverige.
Därför måste resurstilldelningssystemet reformeras och studenterna erbjudas fler platser till utbildningar som leder till jobb!
Ib Rundqvist,
Ledamot Moderata Studenter Lunds Universitet
