Till butikspersonal: Sluta förfölja mig – behöver jag hjälp så säger jag till

- 14/03/2016, 12:16
Manuel Gustafsson skriver om att känna press från butikspersonalen, när du som kund kanske bara vill titta i genom butiken.
1 av 3

Manuel Gustafsson skriver om att känna press från butikspersonalen, när du som kund kanske bara vill titta i genom butiken.

Privat/TT

Manuel Gustafsson.
2 av 3

Manuel Gustafsson.

Privat

"Och snälla följ för fan inte efter mig när jag tittar på era kläder för att sedan invänta att jag ska se vilsen ut, när jag bara står och funderar över prislappen eller vilken färg jag vill ha."
3 av 3

"Och snälla följ för fan inte efter mig när jag tittar på era kläder för att sedan invänta att jag ska se vilsen ut, när jag bara står och funderar över prislappen eller vilken färg jag vill ha."

Lars Pehrson/SvD/TT

Debattören: Vi ses i kassan om inte annat. Bemöt oss med utrymme. Inte instängdhet och påflugenhet, snälla. Jag har själv arbetat som affärsbiträde, men den branschen behövs putsas upp.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Ibland så önskar jag att vården var lika kvick som i en vanlig klädbutik med att fråga om man faktiskt behöver lite hjälp. Men tyvärr så är det massor med journaler som ska läsas igenom, kaffe som ska drickas, och andra patienter att sköta om.

Ja, i alla fall så är det väl lite så man känner när man sitter i väntrum efter väntrum, halvtimma in och halvtimma ut, ibland mer.

Men vad jag i dag ärligt måste få dela med mig utav är hur fruktansvärt jobbigt det faktiskt är med påflugna affärsbiträden. Som så fort man sticker in näsan i butiken måste kasta sig över en med den så otroligt viktiga frågan; "Ehhhhh, det är inte så att du behöver lite hjälp?"

Alltså tack så hemskt mycket! Tack! Tack! Tack! Jaaaa-aaaa tack! Men låt mig få va nu.

Jag vet redan den andra frasen. "Säg bara till om det är något du behöver lite hjälp med." Ja, just det precis. Jag säger till då.

Personligen tycker nog många att det är det en otrolig avkoppling att bara flyta omkring till exempel med musik i öronen på stan när man har ledig tid. Kika, fönstershoppa, spana lite på stan, chilla...ja, ni vet.

Snälla stör mig inte, jag vet redan att affären är bemannad med både kassör/kassörska, och biträde som finns till hands. Jag hämtar någon vid kassan om det skulle krisa sig med någonting.

Som person är jag en sån där människa "med ögon i nacken" och plötsligt kändes det som att någon följt efter mig igenom hela jävla butiken. För att sen börja ropa på mig, och jag var snabb ner med handen i fickan för att sänka volymen på den där favoritlåten jag var helt inne i att lyssna klart på.

Jag vänder mig om, och där står en kvinna med huvudet på sned och tittar lite märkligt på mig. "Behöves det lite hjälp med någonting?"

Hon hade tydligen sagt det tre gånger till mig trots att jag gick förbi henne med vita lurar som man bara inte kan missa!

Jag tänkte först bli henne till lags. "Ja, det är såhär att jag letar efter en jacka." Fast jag hade ju redan gått igenom utbudet två gånger redan. Istället avbröt jag henne mitt i meningen. Nej. Medans jag innerst inne bara tänkte; Snälla sluta tjata på din kund för helvete! Men sånt säger man ju bara inte.

Tänk om alla affärsbiträden bjöd på kaffe, och kom med en rykande kopp farandes mitt emot dig. Behöver du lite kaffe? Men kära nån, nej tack. Jag fick redan erbjudandet i butiken bredvid. "Ja, men säg bara till om det är så att du behöver lite kaffe."

Något bättre, men tjatigt även det i längden.

Det är ingen som frågar mig om jag behöver lite hjälp med min egen telefon heller. Måste det vara så att jag behöver lite hjälp? Nej, helt enkelt. Och kunder har inga krav på sig att varken bestämma sig eller köpa första bästa. Jag blir så fruktansvärt stressad utav det här.

Vi kontaktar er så fort vi har en fråga. Vi ses i kassan om inte annat. Bemöt oss med utrymme. Inte instängdhet och påflugenhet, snälla. Jag har själv arbetat som affärsbiträde men den branschen behövs putsas upp. Att säga välkommen räcker.

Och snälla följ för fan inte efter mig när jag tittar på era kläder för att sedan invänta att jag ska se vilsen ut, när jag bara står och funderar över prislappen eller vilken färg jag vill ha. Rea-skyltarna hittar jag också själv. Så också samma väg jag kom.

Jag går inte in i din butik för att få höra samma slogan överallt. "Hej, behöver du kanske lite hjälp kanske?".

Det tjuter som glassbilen i mina öron. Jag ser dig. Och du ser mig. Och du vet redan mitt svar till 99 procent.

Och om jag behöver låna toan, så vet jag nog det bäst själv, eller hur?

Manuel Gustafsson