Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Det får vara nog nu – näthatarna måste straffas

Jennifer Lind (M) vill se ett stopp för näthatet.

Jennifer Lind (M) vill se ett stopp för näthatet.

Andreas Mantzky/TT

Jennifer Lind.

Jennifer Lind.

Andreas Mantzky/TT

"För hur ska Sverige kunna forsätta ingå i det demokratiska toppskiktet om inte den virtuella delen av samhället är demokratiskt?".

"För hur ska Sverige kunna forsätta ingå i det demokratiska toppskiktet om inte den virtuella delen av samhället är demokratiskt?".

TT Nyhetsbyrån / Erik Nylander/TT

Debatt | 20/03/2016 13:29

Moderat: Hur det är möjligt för näthatarna kan komma undan med detta? Vi kan aldrig hindra människor från att begå brott men det måste få konsekvenser.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Plötsligt fylls dina Facebook-inlägg av hopklippta, porriga bilder där ditt porträtt figurerar i de mest absurda situationer. Eller upptäcker du att att dina synpunkter på ett inlägg bemöts med horribla anklagelser och hot om våldtäkt eller hot till livet. I värsta fall skrämmer dessa angrepp dig såpass mycket att du slutar att uttala dig eller begränsar dina aktiviteter på nätet. Och därmed har näthataren uppnått sitt syfte – att skrämma dig till tystnad.

Som kvinna är du extra utsatt. Om man dessutom är framgångsrik, aktiv samt stark eller talför finns det tyvärr alltför många som tycker att man bör sättas på plats och att ordningen ska ”återställas”.

Som företagsledare och politiker har även jag blivit drabbad. Eftersom jag ofta är aktiv och synlig på sociala medier finns det många tillfällen för näthatare att attackera och trakassera mig. På Facebook har falska profiler angripit mig med stötande bilder. I min roll som politiker har jag hotats med styckmord.

Nätets anonymitet är en av förutsättningarna för näthatarnas angrepp. Tack vare anonymiteten behöver de inte stå för sina åsikter och handlingar utan kan gömma sig bakom sina datorer.

Det finns ett gammalt uttryck som säger ”Man eller mus?”. För när det gäller näthat riktat mot kvinnor är det nästan alltid män som ligger bakom. Så kanske är det så att näthatarna framför allt en hop fega möss som har hittat en alltför stark megafon där de skriker ut de elakaste saker de kan komma på. Samtidigt som de uppmanar till brott och triggar fler att haka på.

Eftersom man inte vet vem som ligger bakom, om det kanske är en arbetskamrat eller granne, kan detta skapa djup otrygghet. Och man kan inte heller vara säker på att näthatet inte skulle kunna övergå till ”närhat”, det vill säga övergå i ett verkligt angrepp.

Nu är jag en orädd person som inte låter mig skrämmas i första taget utan menar att man aldrig ska låta sig köras över av andra. Dock är jag medveten om att jag kanske är ett undantag som inte blir rädd. För andra kvinnor kan det räcka med att en man smygtittar på dem mellan böckerna i bibliotekets hyllor för att det ska kännas obehagligt och hotfullt.

För näthatare handlar det ju om att få övertag och makt över en annan persons kommunikation på nätet, genom att nedvärdera eller hota den. Det vill säga att skrämma misshagliga åsikter till tystnad och självcensur.

När näthataren lyckas med detta begränsar de samtidigt våra demokratiska frihet att kommunicera och uttrycka våra åsikter. Angreppen blir en form av terror i ”miniformat” och i förlängningen är detta ett angrepp på demokratin, där enskilda individer på sig uppgiften att begränsa, i deras ögon misshaglig, uttryck.

Hur det är möjligt för näthatarna kan komma undan med detta? Brottet, olaga hot, är ett brott oavsett om det genomförs på nätet eller i verkliga livet. Vi kan aldrig hindra människor från att begå brott men det måste få konsekvenser. För det här är ett brott som är lätt att bevisa, med hjälp av en enkel skärmdump. All aktiviteter på nätet lämnar spår, oavsett vem man låtsas vara, och de tekniska möjligheterna verkar i det närmaste vara obegränsade.

Utredningen Integritet och straffskydd är ett första steg i rätt riktning. Men sanktionerna mot denna brottslighet måste prioriteras. Och framför allt ges resurser så att alla utan rädsla ska kunna delta i det offentliga samtal som internet är en del av. För hur ska Sverige kunna forsätta ingå i det demokratiska toppskiktet om inte den virtuella delen av samhället är demokratiskt?

Jennifer Lind,
Företagare och kommunpolitiker i Huddinge (M)

Håller du med?