Vi är så mycket mer än köttbitar

– Vad hände med allt vi faktiskt inte ser utanpå varandra, undrar jag ständigt. Vart tog frågorna vägen om hur en annan människa faktiskt mår idag, och att vilja bry sig. Och varför tittar folk bara på det som de tror är vi? Det vill säga våra utseenden.

Någon skrev: "När får jag se dig naken då? Vill se mera av din kropp", "Fan vad snygg du är, tänder på dig, ska vi träffas" ja till och med, "Du är för snygg för mig, tyvärr".

Ibland känns det nästan som att man är helt ensam med att finna detta fruktansvärt bedrövligt. Ena stunden kastar sig någon över dig.

Nästa sekund vill någon dissa dig vänligt med att säga att "Jag antar att du är ytlig eftersom du ser bra ut i mina ögon, och därför är det nog bäst att jag drygar mig lite grann för att själv inte bli dissad".

Jag kan vara helt rak med att jag verkligen inte tycker mig vara särskilt snygg, om jag får säga det själv. Därtill har jag inte så värst stort intresse utav att orka bry mig heller.

Ser jag ett par magrutor så är det inte mera konstigt än vanligt avfettningsmedel. Eller att vaxa ett fordon inför någon slags utställning på Elmias bilmässa.

Det är ledsamt att man för väldigt många bara har ett fysiskt värde. Resten – spelar ingen roll. Och det är i dom stunderna man gärna vill byta plats med någon annan.

Med någon som inte heller kan tycka att man är mera än bara ett stycke kött på någon slags marknad.

Yta är nånting minimalt hos en person. Ett skal. En jordskorpa. En skylt som berättar att såhär ser jag bara ut. Men hur jag verkligen ser ut kommer inifrån.

Se gärna förbi vad du ser och ge mig en chans som den simpla själ jag är, kanske du också tänkt någon gång? För ditt utseende är väl ändå inte allt?

Ja, att bli ännu duktigare på att endast vara ytlig samt att tänka på sig själv. Vad ger det dig i slutändan? Förutom ett helt ytlig liv? Där du kom och gick överallt med bara dina egna behov i huvudet.

– Du kanske var lycklig.

– Men vi andra?

Jag kan också vara rädd för känslor, ha svårt att öppna upp mig i vissa läget, och jag vet att alla inte vill träffa någon mer än över en natt. Vissa vill leka av sig under ett helt liv, andra inte.

Vissa söker någon som är exakt som de själva, andra tvärt om. Och en del önskar bara att någon kunde älska denne som den är. Totalt.

En människas utseende är inte allt. Vare sig du attraheras av det du ser eller inte. Jag tror vi alla bär på en oerhörd rädsla om att bli lämnad, sårad eller utnyttjad.

Men jag tror även, att vi alla är värda att få känna att det finns någon för oss alla. Någon som kan ta oss för dom vi är, trots våra komplex och brister.

För att en dag kanske säga:

– Jag älskar dig. Du är älskad. Och den älskade är alltid vacker.

Manuel Gustafsson