Gör retorik till obligatoriskt ämne i grundskolan
Ican Folkunger: "I stället för slagord så kommer vi att ha argument och i stället för ren information så kommer vi att besitta kunskap".
Ican Folkunger är 35 år, jobbar som frilansande opinionsundersökare, översättare och framtida författarinna. Förutom detta är hon också utbildad paralegal.
År 1842 införskaffades Folkskolereformen i Sverige. Detta kom att innebära förändringar inom skolans värld och inom dess ämnen.
En av dessa förändringar innebar att retorik som fram tills då varit obligatoriskt grundämne, inte längre skulle finnas med på schemat.
Det som i stället stod i fokus var att den allmänna personen skulle lära sig att läsa, skriva och räkna medan retoriken blev något eliten fick lära sig om man hade tid och råd.
Retorik finns inte heller i dag som obligatorisk ämne i skolan, trots det faktum att mer eller mindre alla människor använder sig av språket som redskap för att kunna kommunicera konstruktivt.
Vi känner alla till frustrationen som kan tillkomma en dialog när den ena än den andre parten inte kan tillföra någonting rent kommunikativt. Argument kan falla platt till marken. En upprepning av felkonstruerade, ej välgenomtänkta meningar kan få alltför stor plats i en konversation. Ett vänligt samtal kan ta vändning till elakartad propaganda.
Retorik, konsten att tala för att övertyga och undervisa, används inom alla områden som är viktiga för oss människor – relationsmässigt, socialt, globalt, politiskt eller inom arbetslivet. Det handlar om konsten att behaga, att röra och vädja till en lyssnares förnuft genom argumentationsteknik – kunskap som fungerade redan i det antika Grekland.
Att använda sig av retorik som ämne i skolan skulle vara en inkörsport för samtliga elever till att utveckla sin personlighet, sin identitet och genom att bli medvetna om sig själva blir de medvetna om vad de förmedlar till sin omgivning.
Genom att lära sig retorik så blir dessa elever säkrare i sina egna åsikter samtidigt som de blir mer mottagliga för vad andra har att säga. Elever oavsett egna intressen och ståndpunkter kan genom argumentation skapa broar mellan varandra för på så sätt överbrygga de skillnader sinsemellan de må ha och på så vis uppnå ett större ökat samspel. Att kommunicera är att samarbeta och därav skapas kunskap om varandra.
Visst kan man anse retorik i skolan vore en direkt onödig kunskap som till och med riskerar förstärka eventuella negativa drag såsom maktmissbruk, mobbning och skillnader mellan olika sociala grupper. Men dessa är alla ting som redan förekommer ute i världen.
Vad som i stället kommer att ske om vi lägger in obligatorisk retorik i skolvärlden är att mångfald och olika sorters definitioner skapas. I stället för bråk kommer vi att få debatter, i stället för slagord så kommer vi att ha argument och i stället för ren information så kommer vi att besitta kunskap.
Jag vill citera Anders Sigrell, professor i retorik i Lund, när jag skriver; ”Språket kan vara livsfarligt — och livsnödvändigt. Retoriken kan vara ett farligt maktvapen — och makt att avväpna”.
Ican Folkunger
