HBTQ-rörelsen måste se homofobin bland asylsökande
Debattören: Det är inte farligt för dem att tvingas visa samma sak som vi visade dem när de kom hit: respekt för mänskliga rättigheter.
Matilda Farmer är lärare för nyanlända, engagerad i Tillsammans Gör Vi Skillnad och går som stolt bisexuell i lördagens pride-parad.
”Excuse me, how do you say ’or’ in Swedish?”
Frågan kom från min vuxna elev S under en lektion i svenska för asylsökande. Ämnet var släktträd och han ville fråga ”Har du pojkvän ELLER flickvän?”.
Med ett enda litet ord stod han upp för sin sexuella läggning i ett klassrum fullt av främlingar och påminde mig om att finns en grupp som aldrig slutar fly, trots att de nått vårt land.
Andra flyktingar lämnar sina plågoandar bakom sig, men HBTQ-flyktingar har sina plågoandar med sig på samma båt, på samma vandring, på samma asylboende och till slut i samma bostadsområde.
S har blivit min vän. Jag älskar S och vi delar många erfarenheter som HBTQ-personer. Men jag är en svikare. Jag hugger honom i ryggen varje gång jag träffar andra asylsökande som jag hjälper. Jag spelar med i ”mamma-pappa-barn”-teatern.
Jag säger inget när mina asylsökande vänner säger nedsättande saker om homosexualitet. Jag skyltar inte stolt med regnbågsflaggor och pratar inte om min regnbågsfamilj på samma sätt som med andra vänner. Jag tänker att det blir för mycket för dem att ta in på en gång i detta nya land.
Men så ser jag på de asylsökande barnen. Minst en i varje klassrum har en sexualitet eller könsidentitet som inte stämmer med normen. Vem ska visa dem att de är i världens friaste och tryggaste HBTQ-land om inte vi som gav dem deras första vinterjacka och deras första kram efter flykten?
Mänskliga rättigheter är inget smörgåsbord där vi kan plocka några som passar oss att stå för. Det är alla rättigheter, eller så är vi bara fega lortar, som vi säger här.
Är det obekvämt för dig att försvara Sveriges syn på HBTQ-rättigheter? Tänk på S som riskerar sitt liv. Är det obekvämt för dina asylsökande vänner att höra? Tänk på att några av dem längtar ut ur garderoben och du håller i nyckeln.
De andra är inte offer för resten av livet bara för att de är flyktingar. De behöver inte bäddas in i bomull. Det är inte farligt för dem att tvingas visa samma sak som vi visade dem när de kom hit: respekt för allas mänskliga rättigheter.
