Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Israels ambassadör: Sluta blunda för hatet mot Israel och judar, Löfven

Isaac Bachman skriver om Israel/Palestina-konflikten.

Isaac Bachman skriver om Israel/Palestina-konflikten.

Privat/TT

"Den så kallade "ockupationen" är ett resultat av konflikten och inte tvärtom".

"Den så kallade "ockupationen" är ett resultat av konflikten och inte tvärtom".

TT NYHETSBYRÅN

Debatt | 23/09/2016 15:25

Isaac Bachman: Jag vill uppmana den svenska regeringen att ställa krav på palestinierna att konkret omfatta en agenda för fred.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Efter att ha närvarat under riksdagens högtidliga öppnande och på plats lyssnat till regeringsförklaringens beskrivning av konflikten mellan Israel och palestinierna, infinner sig följande reflektioner. Reflektioner som tar sin utgångspunkt i det ständigt återkommande mönstret att inför offentligheten lägga allt huvudansvar på Israel – utan några egentliga, konkreta krav på den palestinska sidan.

Att se den svenska regeringen i en så allvarlig fråga hänfalla till förenklade och svepande uttalanden är förstås djupt beklagligt. Samtidigt blir det en illustration av den djupt problematiska debattkultur som i Sverige präglar diskussionerna kring Israel.

Statsminister Löfven har i många avseenden visat prov på goda intentioner. Man kan dock notera den störtflod av djupt hatiska och antisemitiska nätkommentarer som mötte Stefan Löfvens till synes självskrivna och oskyldiga uttalande på Facebook innan regeringsskiftet, att också Israel har en rätt att försvara sig.

Skrämmande nog är denna rätt i mångas ögon allt annat än självskriven. Just därför är det så farligt att bidra till en förenklad historieskrivning.

De senaste decenniernas konflikt måste ses inte bara mot bakgrund av ett århundrade av arabisk vägran att under några omständigheter acceptera den judiska närvaron i Israel – så väl före som efter statens grundande. Det halvsekel statsminister Löfven refererar till har mer än något annat präglats av urskiljningslös palestinsk terror mot civila israeler.

Man kan bara påminna om de den decennielånga, dagliga terrorbeskjutningen med raketer från Gaza som omöjliggjort ett normalt liv i landets södra delar.

Inget av detta nämns i regeringsförklaringen – man skall tydligen få uppfattningen att Israel ensamt bär ansvaret för en konflikt som i själva verket började långt före 1967, och har sina rötter iden palestinska sidans vägran att acceptera Israels själva existens. Det är ett historiskt faktum att Stormuftin av Jerusalem begav sig till Hitler i Berlin för att påskynda Förintelsen.

Den som menar allvar med att seriöst bidra till framsteg för fredsprocessen mellan israeler och palestinier måste börja med att angripa den faktor som mer än något annat bidrar till att hålla liv i denna konflikt.

Jag syftar här på den ständiga, dagliga hetsen och demoniseringen av både israeler och judar som präglar arabisk och palestinsk media och skolor men också de offentliga uttalanden som Palestinska myndighetens representanter riktar mot sin hemmapublik.

Hit hör också den öppna glorifieringen av våld och mord på Israels civila – senast av offentliga företrädare nu i samband med årsdagen av den fruktansvärda München-massakern.

Sverige skulle – som en av den Palestinska myndighetens största bidragsgivare – ha en unik möjlighet att påverka genom att villkora sitt stöd och kräva ett slut för uppviglingen och våldsglorifieringen, vilken inte är någon teoretisk fråga utan har högst konkreta följder, som vi sett under det senaste årets våg av knivattacker på offentliga platser i Israel.

Där man är snabb att fördömma Israel verkar det dock som att man från den svenska regeringens sida inte ens kan nämna orden ”palestinsk” och ”terror” i samma andetag.

Om Sverige vill uppmärksamma 50-årsminnet av Sexdagarskriget med en insats för freden krävs mer än ständiga referenser till en bekväm men förenklad och svart-vit bild av konflikten – där palestinskt terror, uppvigling och demonisering inte tycks existera.

Den så kallade "ockupationen" är ett resultat av konflikten och inte tvärtom. Sexdagarskriget var ett försvarskrig, påtvingat Israel. Strävan har aldrig varit territoriell expansion och Israel är berett att kompromissa om land – i utbyte mot verklig fred och säkerhet.

Sverige hänvisar alltid till båda sidors våld men aldrig till palestinsk terrorism. Man kan inte invända starkt nog mot likställandet av påtvingade israeliska självförsvarsåtgärder med den palestinska terrorismens medvetna val av israeliska civila som primär måltavla.

Jag vill uppmana den svenska regeringen att ställa krav på palestinierna att konkret och konstruktiv omfatta en agenda för fred - Israel är redo sedan länge. Hetsen, uppviglingen och terrorn samt våldsglorifieringen måste få ett slut om freden skall vara möjlig.

Det är sorgligt att se hur Mellanösterns enda demokrati, Israel – ett pluralistiskt samhälle där etniska och religiösa minoriteter åtnjuter starkt skydd, jämställdhet prioriteras och HBTQ-frågor står högt på agendan – ständigt blir föremål för negativ särbehandling och onyanserad kritik.

När skall vi få höra den svenska regeringen klart och tydligt tala om – och agera emot – palestinsk terror mot israeler, uppvigling och hatpropaganda inom media och utbildningsväsende, glorifiering av våld och mord? Varför säger man alltid att kritik mot palestinierna framförts bakom lyckta dörrar medan kritiken mot Israel alltid är offentlig?

Ett konstruktivt och trovärdigt bidrag till fred kräver att man förmår ställa tydliga krav på båda sidor – olyckligtvis finns i mycket litet av detta i årets regeringsförklaring, liksom i alltför många andra sammanhang.

Isaac Bachman,
Israels ambassadör i Sverige

Håller du med?