Professor: Politikerna måste sluta blunda för gettofieringen av förorten

Det mångkulturella samhällsbygget som beslutades av riksdagen 1975 står idag inför en svårlöst uppgift när det gäller att hantera människors sociala utanförskap och med denna kulturell och religiös gettofiering.

Marcus Birro skriver på Nyheter24 att det vi ser i Sverige nu har ingenting med mångfald och möten att göra. En självklarhet för oss alla som lever med etnisk, kulturell och/eller religiös mångfald i våra familjer.

Det mångkulturella samhällsbygget har synliggjort de komplicerade skillnader som kan finnas mellan människor, inte när det gäller hud-, hår- och ögonfärg (eller andra yttre mer eller mindre rasistiska egenskaper som ofta och gärna ventileras i media och samhällsdebatten), utan människors inre egenskaper som präglas av värderingar (normer och attityder) och traditioner (seder och bruk). Dessa kan bidra till socialt utanförskap som i sin tur kan leda till kulturell och religiös gettofiering.

Politikerna satsar nästan allt krut på ekonomisk integration (arbete och arbetsmarknadsutbildningar) för att motverka ekonomisk segregation, men underskattar socialt utanförskap som kräver helt andra satsningar än enbart de som görs gällande social integration (språkundervisning och boende).

När arbetskraftsinvandring övergick till flyktinginvandring under 1970-talet var problemen och utmaningarna med socialt utanförskap med det mångkulturella samhällsbygget obetydliga, men de tilläts växa under decennier och utan verkningsfulla motåtgärder har det befästs i det svenska samhället.

Sverige har redan nästan två hundra utanförskapsområden, uppskattningsvis trekvarts miljon människor bor i dessa områden, patriarkala krafter har cementerats, hedersrelaterat förtryck har fot fotfäste, liksom individers fri- och rättigheter kan vara kraftigt begränsade. Det innebär att parallellsamhällen präglade av socialt utanförskap har fått ett starkt fotfäste – en grogrund för kulturell och religiös gettofiering.

År av politisk nonchalans, okunskap och ovilja att hantera de framväxande problemen och utmaningarna kring socialt utanförskap bäddar för att det mångkulturella samhällsbygget befäster kulturell och religiös gettofiering. Socialt utanförskap kan inte förebyggas eller motverkas enbart med politiska satsningar på arbete, arbetsmarknadsutbildningar, språkundervisning och boende.

Människor kan ha arbete, utbildning, bostad och goda språkkunskaper i svenska, men det räcker inte när det gäller att motverka socialt utanförskap. De politiska satsningarna borde lägga mycket större vikt vid att hantera de påtagliga skillnader som finns när det gäller människors värderingar och traditioner som bidrar till påtvingat eller frivilligt socialt utanförskap och därmed kulturell och religiös gettofiering.

Politiker borde ta sig an människors sociala utanförskap med större insikt och allvar, men istället väljer de att med skygglappar bortse från den samhällsutveckling av kulturell och religiös gettofiering som pågått under lång tid.

Det krävs politisk öppenhet och ärlighet för att ta sig an problemen och utmaningarna kring det mångkulturella samhällsbygget med fokus på socialt utanförskap. Det krävs också politiska satsningar baserade på evidensbaserad kunskap präglade av saklighet och opartiskhet, inte ideologiskt, populistiskt eller känslomäsigt tyckande för att möta kulturell och religiös gettofiering i det svenska samhället.

Göran Svensson