Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
3142
reaktioner idag

Marcus Birro: Kristna förföljs och mördas – men en svensk tiger

"De som håller käften samtycker och borde faktiskt skämmas"

Denna text är hämtad från bloggen Marcus Birro Blogg.

Ett av den militanta islamismens främsta måltavlor är den kristna tron.

I Frankrike fick i somras en präst halsen avskuren i sin egen kyrka och i USA har myndigheterna gått ut med allvarliga varningar för terrordåd riktade mot just kyrkor i juletid. Dådet i Berlin utfördes av en övertygad jihadist och man får vara rejält blind för att missa kopplingen till när och var det dådet utfördes. Julmarknad i juletid.

Det var en attack mot den kristna tron, precis som dådet i Nice den 14 juli 2016 (på Frankrikes nationaldag) inte heller var ett slumpmässigt datum utan en attack på den världsberömda tron på frihet och broderskap som Frankrike kommit att representera.

Även försöket till terrordåd i Stockholm 2010 skulle ha utförts på julen.

Globalt sett är kristna den religiösa grupp som är mest förföljd.

Vi får ofta läsa att vi inte ska vika ner oss för terrorn. Vi ska inte fega ur. Vi ska inte låta rädslan vinna och allt det där.

Jag är ledsen att behöva berätta det, men vi har redan gjort det. Vi som orkar/vågar/är dumdristiga nog att försöka adressera barbariet blir jagade som om VI vore de onda. Den politiska, mediala och kulturella eliten rider runt på sina förljugna vita springare och dunkar yrkesförbud och rasist-hammaren i huvudet på oss. Jag lever i konsekvenserna av allt detta. Många andra gör det också. Sedan tillsätter samma elit en härskara av riddare som anklagar oss för att vara "offerkoftor" så fort vi vågar påminna er om vad som faktiskt hände oss.

Det är fortfarande inte synd om mig. Men jag vill inte heller att det ska slätas över hur eliten handlade när den kände sig utmanad.

Och folk håller käften. Vilken svensk paradgren det blivit att hålla tyst om sanningen när sanningen det allra minsta kan hota vår ängsligt hopsnickrade lilla värld. När ska ni ta bladet från munnen? När ska ni börja riskera något för det ni tror på?

Så vi ska inte låta oss påverkas? Säg det till skolan i Åmål som inför skolavslutningarna i klassisk svensk skräck helt enkelt tog bort alla verser i sången Nu tändas tusen juleljus som innehöll kristna ord som Gud, Jesus och stjärnan över Bethlehem?

Rektorn gick alltså in och helt enkelt plockade bort själva grundbulten till varför vi firar jul. Bort med Jesus. Bort med Gud, bort med julens glada budskap och oss är en frälsare född...

Bland annat tog man helt enkelt bort två verser i sången, vers två och vers fyra och skrev om allt det som hade med kristen tro att tro att göra.

Det är ju på flera sätt samma sak som om rektorn skull ställa sig inför en skolklass och säga:

"Hej alla elever. Vi har i år bestämt oss för att vi inte firar jul till minne av Jesus Kristus, till minne av Gud eller för att mänskligheten såg den där stjärnan över stallet. Det finns nämligen dem som tycker vi borde dö för att vi firar julen av den anledningen. De hatar oss så mycket att de vill se oss utplånade. Och vi vill ju inte väcka deras vrede eller hur? Så vi skiter i Jesus eller hur barn? Vi struntar i allt sådant där. Vad spelar det för roll?
Så vi hart helt enkelt tagit bort allt kristet från julen i år. Bra va? God Jul allihop."

Hur är detta ens möjligt? Är inte detta (i det lilla förvisso, men livet levs ofta i det lilla) exakt att ge efter för rädslan, för terrorn, för dem som vill se oss utplånas för vilka vi är och vad vi tror på?

Så långt har det alltså gått att en rektor på en skola i Sverige klipper bort allting som har med Gud att göra i en julsång.

Är inte det, på ett sätt, det ultimata nederlaget?

På det sättet ljuger vi fram en anpassning. På det här sättet fegar vi ut som medborgare och som land.

Det är samma tanke som biskop Eva Brunne hade när hon ville plocka ner korset i Sjömanskyrkan för att muslimer skulle gå in och be där. Det är samma tanke som när ärkebiskopen har Gud är större som sitt "valspråk" fast hon vet kopplingen mellan islamistisk terror och just detta valspråk. Det är samma tanke som när badhus plötsligt kastar alla tålmodigt vunna jämställdhetsprinciper över ända och tillåter separata badtider för män och kvinnor.

Det är samma tanke som när ett antal kvinnor i SRP1 plötsligt inte längre kan använda sina Södertörn-programmerade sanningar om patriarkatet när programledaren undrar vd vi ska göra med de män som står vid tunnelbanestationer och klockar sina kvinnor när de åker in och kommer tillbaka från centrum. ("Ta bort bänkarna så det blir svårare att stå där" blev svaret den gången.)

Det är samma tanke som befläckar de fega typens som skickar hot och hatbrev till mig. Det är samma tanke som håller det här landet i ett gastkramande, fegt grepp.

"En svensk tiger" heter det ju. Det är en av det här landets och den här tidens allra största skamfläckar.

De som håller käften samtycker och borde faktiskt skämmas

Marcus Birro,
Författare

Vill du också få ut din röst?

Mer:

Birro: Separata badhustider är alltid fel – även i förorten