Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Könskvotering är alltid fel – det har med biologi att göra

- 02/01/2017, 10:36
Nohan Zainudini är emot könskvotering.
1 av 3

Nohan Zainudini är emot könskvotering.

Privat/TT

Nohan Zainudini.
2 av 3

Nohan Zainudini.

Privat

"Principen som säger att man i Sverige döms baserat på sin karaktär, inte sitt kön eller hudfärg, blir nersmutsad av könskvotering".
3 av 3

"Principen som säger att man i Sverige döms baserat på sin karaktär, inte sitt kön eller hudfärg, blir nersmutsad av könskvotering".

Maja Suslin / SCANPIX

Debattören: Könskvotering är fel väg att ta när det kommer till målet att uppnå jämställdhet.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Med dagens fokus på att skapa jämlikhet mellan könen kan det kännas naturligt att införa en könskvotering. Men en könskvotering finner sig långt från jämställdhetsidealet vi vill uppnå.

Detta är främst för att den inte tar biologiska skillnader i hänsyn och avser att tvinga företag att anställa baserat på kön snarare än kompetens. Principen som säger att man i Sverige döms baserat på sin karaktär, inte sitt kön eller hudfärg, blir nersmutsad av könskvotering.

Könskvotering är fel väg att ta när det kommer till målet att uppnå jämställdhet. Det är ett ignorerande av faktumet att kvinnor och män har en biologi som skiljer sig kraftigt. Skillnaderna gäller inte endast yttre fysiska attribut, utan i studier av bland andra. Simon Baron Cohen har man funnit att män generellt systematiserar och kvinnor empatiserar.

Detta innebär att män i större grad tänker på ett sätt där människor och objekt delas upp i regler och mönster, teorin är att det förklarar varför ca 75 procent av alla med autism är män.

Sambandet mellan testosteron och systematisering (som män har mycket av och kvinnor lite) syns bland annat i att pojkar som lider av IHH, som orsakar brist av testosteron, är sämre än friska pojkar på spatiala aspekter av systematiska test.

Kvinnor å andra sidan är mer benägna att tillsätta människor och objekt känslor. De är även bättre på att hålla ögonkontakt och känna av sociala situationer.

Dessa skillnaderna uttrycker sig i att män är mer dragna till utbildningar och arbete där systematisering är grunden, såsom fysik, IT och konstruktion. De mer empatiska kvinnorna däremot dras ofta till att arbeta som sjuksköterskor, psykologer och arbetare inom socialvården. Med dessa studierna och vetenskapliga fakta i hänsyn måste vi fråga oss själva, till vilken grad utgör sociala normer anledningen till att det finns ett ojämnt antal män och kvinnor i olika utbildningar och arbetsplatser?

I och med att män och kvinnor har sina generella styrkor och svagheter, så bör det te sig att det av naturliga anledningar finns fler talangfulla män inom typiskt manliga arbeten och mer talangfulla kvinnor inom typiskt kvinnliga arbeten, snarare än som ett resultat av sociala normer.

Det är därför värt att överväga att könskvotering kan komma att skapa en större inkompetens i arbetsmarknaden mer än vad den bidrar till jämnlikhet. Utöver detta kan den även leda till att negativa stereotyper om kvinnors kompetens florerar, det är därför av stor vikt att man låter arbetsmarknaden utvecklas i sin egna takt.

Det bästa man kan göra för jämnlikhet är att kämpa mot destruktiva stereotyper, för att sedan låta pojkar och flickor själva välja vad de vill göra.

Nohan Zainudini