Samuel Skånberg: Vill du verkligen vara en del av en industri som dödar och förstör?

Här om dagen när jag var i affären såg jag att nötfärsen faktiskt var dyrare än sojafärsen. Jag tog ett foto på dem och la upp på facebook tillsammans med fördelarna med att välja sojafärsen utifrån klimat,- hälso- och djurrättsperspektiv.

Varför är det så att vi i Sverige och västvärlden fortsätter att äta sådana otroliga mängder kött som vi gör? En genomsnittlig vuxen person äter mer kött än vad som motsvarar hälften av den egna kroppsvikten per år. Det är dåligt för klimatet, vår hälsa och för alla djur som dör i onödan.

Baljväxter (som soja) släpper ut en bråkdel av vad nötkött gör. Att välja mer vegetabilier är det enklaste, och viktigaste, en person kan göra för att äta mer klimatvänligt. Klimathotet är med rätta något som oroar många av oss. Ja, det är till och med så att dagens klimatpåverkan från maten är sex gånger högre (!) än vad den skulle kunna vara med en helt vegetabilisk kost.

Om vi skulle odla mer baljväxter istället för att föda upp och äta djur så skulle maten räcka till fler. På en gård i Närke har lantbrukaren Adam Arnesson ökat odlingen av baljväxter. Tidigare kunde gården föda runt 60 människor. Nu kan det föda 180-200 människor i stället.

Vi vill väl att våra nära och kära ska hålla sig friska? Hjärt- och kärlsjukdomar och tumörer fortsätter vara de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Om vi vill leva längre så är det där vi bör sätta vårt fokus.

Det fina är att vi kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar med baljväxter. Men med kött ökar risken. Charkvaror (som bacon och korv) är cancerframkallande enligt WHO och rött kött orsakar troligen cancer.

Jag är uppväxt med husdjur. I min familj har vi haft kaniner, katter och till och med en liten minigris. Och när jag såg att de hade ont eller mådde dåligt så blev jag ledsen. Men djuren som föds upp i livsmedelsindustrin är också kännande individer.

Runt en tredjedel av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året. För korna innebär detta att de inte kan vända sig om eller klia sig, de kan bara stå upp eller ligga ned. (Mer än hälften av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin).

Grisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar ungefär halva dagen åt att böka och beta. Bland grisarna i livsmedelsindustrin får de allra flesta aldrig komma ut.

Kycklingar lever under svåra och trånga förhållanden. Många kycklingar får benproblem orsakade bland annat av den tillväxtinriktade aveln. De växer så snabbt att de får ont.

Med kunskap kommer ansvar. Och det är upp till var och en att välja om man vill vara en del av en industri som förstör vårt klimat, bidrar till att människor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer och som utsätter kännande varelser för stort lidande.

Men enbart med konsumentmakt kommer vi inte att lösa problemen med köttproduktionen. Det är när vi tillsammans driver på för politiska beslut som vi verkligen gör skillnad.

Det är när kommuner väljer att införa tre köttfria dagar i veckan, när vi inför köttskatt (på samma sätt som vi införde bensinskatt), när sjukhusen erbjuder vegetarisk mat (som på hjärtkliniken i Örebro) och när vi avskaffar de orättvisa subventionerna till köttproduktionen. Då har vi gjort skillnad.

När vi ändrar våra egna matval för att göra det vi kan förväntar vi oss att politiker ska driva på för förändring och inte släpa efter.

Tänk om alla som tycker de här frågorna är viktiga skulle kräva av våra politiker att de behandlar mer vegetarisk mat som en politisk fråga. Vilken stor skillnad vi skulle kunna göra!

Samuel Skånberg