Hur kan filmen från Facebook-våldtäkten fortfarande saknas?

En kvinna skriker för sitt liv. Men det är ingen som hör. En man tvingar ner henne på sängen och sliter av hennes trosor och trycker upp sina fingrar i hennes underliv. Men det är ingen som ser hennes smärta. Ingen som kan vittna om hennes tårar, paniktillstånd och chock.

Vanligtvis är bevisläget svårt vid sexuella övergrepp då det ofta sker i ett stängt utrymme där bara två personer var närvarande. En förövare och ett offer. Därför är våldtäktsmålet som nu tagits upp i tingsrätten något unikt.

Vid det här sexuella övergreppet är det två personer som anklagats för våldtäkt, en tredje person som var närvarande i rummet samt flera ytterligare personer som sett övergreppet.

Jag talar om den så kallade Facebook-våldtäkten. Rättegången har nu inletts mot de tre gärningsmännen. Två män anklagas för att ha förgripit sig på en kvinna medan den tredje live-sänt händelseförloppet i en Facebook-grupp med ca 60 000 medlemmar.

Kameramannen ska samtidigt ha kallat kvinnan för kränkande tillmälen och agerat hotfullt framför kameran när personer som sett sändningen kallat dem våldtäktsmän i kommentarerna.

Delar av filmen sägs nu ha spridits på internet i olika delar av världen. Som att inte kvinnan lidit nog. Kvinnan har enligt läkarnas bedömning ca 2,8 promille alkohol i blodet när övergreppen inleds. För att sätta det i perspektiv så åker du fast för rattfylla med 0,2 promille och grov rattfylla 1,0 promille.

Vid 2,0 har man generellt svårt att gå och dubbelseende och vid 3,0 kan du inte uppfatta vad som händer. Sammanfattningsvis är hon alltså svinfull och uppger själv att hon inte minns våldtäkterna överhuvudtaget.

Under sändningen av övergreppen tar vissa av åskådarna sitt ansvar som medmänniska och larmar polisen som några timmar senare äntrar lägenheten där kvinnan nu sitter förvirrad och uppriven då en vän precis ringt henne och meddelat att hon blivit våldtagen och att främlingar på nätet har kunnat följa hela det övergrepp som hon själv inte ens minns.

Tack från hela mänskligheten för civilkuraget hos er som ringde polisen. Ni gör vår värld till en bättre plats! Okej, jag kanske inte kan tacka från hela mänskligheten, men tack från mig då i alla fall.

Några månader senare kliver de tre gärningsmännen och den målsägande kvinnan in i en rättssal tillsammans. Okej, vad händer nu? Som jag nämnde inledningsvis är bevisläget tämligen unikt då vi har åtta vittnen som ska höras. Något som saknas är dock filmerna i sin helhet från kvällen.

Det har framkommit klipp från natten men hela filmen saknas fortfarande. Detta är något som gör mig så oerhört frustrerad.

Jag är ingen IT-expert och ska inte låtsas vara en heller så jag ställer snarare en fråga till er som kan det här området bättre än mig.

Hur kan vi utforma en lag eller ett system som bättre skyddar brottsoffer på nätet? Hur möjliggör vi att Facebook eller andra sidor kan och ska spara och lämna ut innehåll till polisen som behövs för att utreda brott?

Vad jag förstår blir reglerna om att IP-adresser inte måste sparas särskilt lång tid oerhört problematiska för möjligheten att samla bevis. Vem är det egentligen vi skyddar med ett sådant regelverk?

Vad jag förstått det som så är Facebook nu tvingade att invänta ett beslut från amerikansk domstol för att kunna överlämna filmen till svensk polis, om den ens finns kvar hos Facebook.

Keep in mind, ingen IT-expert här, men så fick jag det förklarat för mig och känner därav en frustration över att rättsväsendet uppenbarligen inte hänger med digitaliseringen.

Jag hoppas se att vi öppnar upp större möjligheter för att polis och sidor som Facebook lättare ska kunna arbeta tillsammans för att utreda brott på nätet framöver och ett bättre samarbete över landgränserna.

Jag vill tillägga att rättegången hållits bakom stängda dörrar och att jag inte tror mig veta allt om det här målet. Domen är inte heller fastslagen ännu så vi får alla vänta på vad som framkommer under rättegången. Jag kommer i alla fall tätt följa uppdateringarna.

Om det leder till en fällande dom vill jag se att den kränkning som målsäganden utsatts för både genom våldtäkterna i sig samt genom live-sändningen och spridandet av filmen motsvaras i straffet och skadeståndet.

Linnéa Claeson