Marcus Birro: Straffa inte kristna skolor för muslimska skolors brott

Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Det betyder att Gud och tro är osedvanligt oviktigt för väldigt många svenskar. Här (också) skiljer Sverige ut sig från resten av världen.

Som troende kan jag ändå se väldigt många fördelar med att samhället genomsyras av en religionsfri ådra. Men denna sekulära revolution som ägt rum i vårt land är inte särskilt neutral, som den utger sig för att vara.

Det finns två stora moln över hela den här debatten. Det ena molnet är religionsföraktet. I etablerad media är föraktet mot särskilt kristen tro extremt stort. Att ”komma ut” som kristen är att be om stryk. Och om stora problem med kollegor och chefer. I grunden bottnar detta religionsförakt i ett rätt otäckt förakt för svaghet.

I Sverige vill vi gärna stå längst fram i alla led. Denna iver att vara nutidens fanbärare har sett till att vi effektivt kapat alla band till det förflutna. Allt som har med Gud att göra har kommit att likställas med svaghet, okunskap, vidskepelse.

Alltså är man en god och progressiv medmänniska om man är ateist, och en naiv idiot om man tror på Gud. Lite så har debatten förts i det här landet. Det har gått så långt att jag flera gånger suttit ner och samtalat med journalister och makthavare som satt en ära i sitt förakt för allt som har med tro att göra.

Det andra mörka molnet är okunskapen. Kunskapen om kristen tro är hysteriskt låg. Därför håller inte argumentet att ”all religion är samma skit”. Det är extremt stor skillnad på de olika religionerna. Alltså är det också stor skillnad mellan olika religiösa friskolor.

I kristna friskolor finns det ingen som tvingar pojkar och flickor att sitta i olika avdelningar. I kristna skolor förbjuder man inte unga flickor att ha parfym eller sminka sig.

I kristna sammanhang existerar inga hedersbrott. Jag vet inte hur många gånger jag den senaste vecka hört saker som ”Men läs Gamla Testamentet. Det är en bok som…” För det första är Bibeln ingen enskild bok. Det är en sammanställning av massor av böcker.

En kristen tror på att deras frälsare kom till världen som ett värnlöst litet barn, till en familj på flykt, att han föddes i ett stall och att han kom för att frälsa världen med kärlek. Andra tror på helt andra saker. Om man säger att alla religioner är samma skit så ljuger man. Eller är fullständigt okunnig om hur det verkligen ligger till.

Sverige är ett av världens mest sekulära länder och som troende har jag egentligen inga problem med det. För det här landet har nått väldigt långt i jämställdhet, solidaritet och rättvisa just för att man varit och någonstans djupt i hjärtat trots allt är, och har varit, ett kristet land. Inte något annat slags land, utan ett kristet.

Vi har till och med ett kors i flaggan och väljer du att med hög stämma deklarera att du minsann verkligen inte tror på Gud så är det minsta man kan begära att du sätter dig in i vad det handlar om, vad det är du inte tror på så att säga.

Det är skillnad på tro och tro.

Det borde gå, även gällande detta med friskolor, att hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Marcus Birro