Läraren: Traumatiserade flyktingbarn måste få gå i skolan

Som lärare på gymnasiets språkintroduktionsprogram får jag varje dag träffa fantastiska elever. De kämpar för att lära sig svenska språket som ju är så viktigt för att kunna skapa sig ett bra liv i Sverige.

Men just nu är många av dessa ensamkommande ungdomars liv fyllda av ångest och inte av framtidstro. De riskerar nämligen att skickas till Afghanistan där krig och förföljelse råder.

En del har aldrig ens bott i landet utan har växt upp i flyktingläger i Iran eller Pakistan. På dagarna försöker de här eleverna koncentrera sig på grammatik och texter i skolan.

På nätterna kan de inte sova trots sömnmedicin som de har fått utskrivet. Många har självmordstankar, och för en del har det inte stannat vid tankar.

De ensamkommande flyktingbarnen kom hit i tron om att få leva i frihet, men de visste inte att reglerna plötsligt skulle ändras.

Att barn inte skulle få permanenta uppehållstillstånd, eller att väntan på beslut från Migrationsverket var så lång att de skulle hinna fylla 18 år.

Då anses man vara vuxen och kan skickas till krigets Afghanistan utan att ha någon familj eller släkt att bo hos.

Oron gör att ungdomarna inte kan fokusera på sin utbildning och motverkar därför deras möjlighet till integrering. Dessa flyktingungdomar som dessutom skulle kunna berika Sverige eftersom vi behöver fler personer som till exempel vill bli hantverkare eller jobba inom omsorgen.

Men den viktigaste aspekten är att Sverige nu har ansvar för dessa ungdomars liv. Morgan Johansson och regeringen borde därför ta detta ansvar och låta flyktingungdomarna, både de som är barn och de som hunnit fylla 18, få amnesti.

Något annat borde faktiskt inte vara möjligt i Socialdemokraternas och Miljöpartiets Sverige.

Jenny Ahlmark,
Speciallärare