Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Vårdbiträde: All vårdpersonal förtjänar lika mycket respekt

1 av 3

Privat/TT

2 av 3

TT

3 av 3

Privat

Debatt | 16/04/2017 12:05

Mathilda Hedvall: "Mina uppdrag kan vara stora och livsavgörande, så som att se till att mina brukare får sin livsviktiga insulindos".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

23år gammal, med 5 års erfarenhet av vården, men inte utbildad till undersköterska.

Detta gör direkt att jag blir underskattad och mindre värd hos både chefer och hos de äldre, men generellt även i samhället.

Man blir direkt placerad i ett fack, man får ofta mindre lön, och känslan att man är mindre värd eller har mindre kunskap och kompetens. Men så är inte fallet och jag tror jag för många vårdbiträdes talan med denna texten.

Under alla dessa år som jag jobbat inom vården, främst hemtjänst och handikappförvaltningen har jag mött på människor som är utbildade men som inte klarar av sakerna de är just utbildade till, här vill jag understryka att det händer mer sällan än ofta.

Under dessa 5 år har jag fått lära mig om hundratals olika läkemedel, dess påverkan på kroppen, varför och vad man behandlar dem för.

Jag har fått lära mig om så många olika sjukdomar som jag aldrig förr hade hört namnen på, sjukdomar som "kommer med åldern", men även andra "vanliga" och "ovanliga" sjukdomar och tillstånd.

Jag har lärt mig genom min arbetslivserfarenhet bland annat hur man ska bemöta och hjälpa dementa äldre personer, hur man bemöter och hjälper någon som lider av någon form av cancer, hur man hjälper någon som lider av diabetes typ 1 eller 2, skillnaden på dessa två diabetesformerna, om hur man tar deras blodsocker, vilken nivå den ska ligga på, vilka åtgärder som behövs beroende på högt eller lågt blodsocker.

Hur man ger insulinsprutor och dess dosering, hur man ger en annan människa fragminsprutor, hur man byter en stomi, hur man byter en kateter och hur man sondmatar, saker man vanligtvis får genom en lång utbildning.

Jag har även fått lära mig om hur man bemöter och hjälper äldre med Afasi. Personer som fått stroke, påföljderna de fått av stroken och dess rehabilitering. Men även att bemöta äldre med olika psykiska sjukdomar och åkommor.

Från att jag dagligen möter ensamma och äldre som inte vill leva längre på grund av grov depression, till att jag möter äldre som är så dementa att de efter ett par minuter glömmer bort både vem jag är och vad det är för dag.

Jag möter de som är oförmögna att prata och uttrycka hur denne mår samt oförmögna att ens kunna gå eller stå själv.

Men jag möter även de som känner sig ensamma och "bara" vill ha en liten pratstund, men den där "pratstunden" kan göra hela deras dag, ja till och med vecka.

För vissa är så ensamma, att de inte har något socialt liv eller anhöriga omkring sig, att de enda de träffar på dagarna är oss ifrån hemtjänsten.

För att kunna jobba inom vården generellt, måste man kunna grunden till bemötandet gentemot äldre och beroende på deras sjukdomstillstånd.

Varje dag jag går till jobbet och gör skillnad, skillnad för den generationen som byggt upp det samhälle jag idag lever i. Jag hjälper, stöttar och underlättar vardagen för dem som inte klarar av den själv.

Mina uppdrag kan vara stora och livsavgörande, så som att se till att mina brukare får sin livsviktiga dagliga insulindos, medicin och hjälp. Till mindre uppdrag som att ta på ett par stödstrumpor till att ge någon frukost eller ögondroppar, men alla uppdrag, stora som små, är lika viktiga för oss för att våra brukare ska må bra.

När man arbetar inom vården är det viktigt att ha medkänsla och kunna känna empati för andra människor. Det kräver också ett stort tålamod och starkt psyke och den brutala sanningen är, att vården passar inte alla människor, för vi alla är ju olika.

Ingen dag ser likadan ut, du kan påträffa avlidna personer, behöva underrätta anhöriga, kunna ta snabba beslut vid hemska fall eller olyckor och samtidigt inte kunna drabbas av panik utan behålla lugnet i dig, i din yrkesprofession. Detta kan du aldrig läsa dig till, detta måste finnas i en och komma genom arbetslivserfarenhet.

Med detta sagt vill jag föra ut budskapet om att arbeta som vårdbiträde är samma arbete som att arbeta som undersköterska, men alla kan inte passa in i yrkesrollen heller, något många lär sig på vägen.

Jag är stolt över att arbeta med det jag gör, att kunna göra skillnad, att kunna hjälpa och få besitta den kunskap och kompetens jag gör, att vara till stora drag självlärd som jag fått genom arbetslivserfarenhet men även genom kollegors vägledande och goda arbetsplatser.

Undersköterskor och vårdbiträden runtom i vården, Ni är mina hjältar, tack för att ni aldrig slutar kämpa för det ni brinner för och älskar att göra!

Mathilda Hedvall,
Vårdbiträde i hemtjänsten

Håller du med?