Lady Dahmer: Din "oro" över andras vikt bidrar bara till självhat
Lady Dahmer: "Om du bryr dig om dina nära eller kära så ser du till att hen mår bra och trivs i sig själv, med livet. Oavsett storlek".
"Men hallå min pappa/mamma/mormor är så tjock och jag är rädd att de ska dö, ska jag bara sitta och titta på och inte säga nåt?"
Ja precis så ska du göra. Du ska sätta dig ner, möjligtvis meditera en stund om det är svårt att hålla klaffen, och inte säga ett endaste jävla ord om hur orolig du är över deras vikt eller liv. Andas in. Andas ut. Och håll käften.
För vet du? Det enda du kommer åstadkomma är att dina kära eller nära mår dåligt. Inget annat.
Hen kommer inte börja banta (eller det kanske hen gör, förmodligen inte, och hen kommer misslyckas och må ännu sämre). Hen kommer inte gå ner i vikt. Hen kommer inte göra några förändringar alls.
Hen kommer bara må dåligt. Hen kommer bara att känna ångest och självhat (som hen förmodligen gör ändå men som förvärras av andras jävla tjat och gnat) och oro för dig och din upplevelse. Och det är så jävla egocentriskt.
Om du bryr dig om dina nära eller kära så ser du till att hen mår bra och trivs i sig själv, med ditt sällskap, med livet. Oavsett storlek.
Det har inget att göra med att man vill att personen ska "vara kvar i livet", utan det handlar om att man med sitt jävla tjat bryter ner andra. Och detta drabbar oss alla. Det drabbar mig. Det drabbar alla tjocka jag känner som har familjemedlemmar som med sin jävla välvilja ger oss ångest och självhat för att "de vill ha oss kvar i livet".
Jag tvivlar inte på att de vill just det, men de får sätta sina egna jävla känslor åt sidan och faktiskt tänka på den person de utsätter för sin egna ångest och vad detta har för konsekvenser. Jag är så jävla trött på att må dåligt för att nån annan är orolig över nåt som jag inte kan förändra.
Skriv dagbok, gå till en terapeut, ring en kompis och prata ut och för fan håll käften.
