Undervisning ska inte ha en politisk agenda
Emmie Mikaelsson: "Vi har läst studiematerial direkt taget från FI:s hemsida, utan att det presenteras kritiska motteorier."
Vid första anblick tror man att en kurs som heter ’’Mångfald och Globalisering’’ ska gå ut på att problematisera relevanta ämnen för vår samtid, nämligen mångkulturens utmaningar i en allt mer internationaliserad värld.
Men en dag inne på kursen insåg jag att det inte alls skulle bli som jag tänkt mig. Det blev en undervisning om bland annat vithetsnormen, maktordningar, strukturellt förtryck och stereotypa föreställningar i media.
Givetvis är det inget fel med att framföra samhällsvetenskapliga teorier om hur världen är strukturerad, men när teorier framställs som fakta blir lärosätena indoktrineringsverksamheter.
Mångfaldsstudier, sociologi och andra humanioraämnen utgår ifrån en social konstruktivistisk syn på människan, med andra ord studerar man människan som en kulturell varelse som kontinuerligt skapar sin omvärld genom språkanvändning och kategorisering.
Denna utgångspunkt lämnar ingenting ostuderat och gör en kritisk granskning av alla mänskliga fenomen. Problemet blir när samhällsvetenskapliga teorier som patriarkatet, strukturell rasism, kön som en social konstruktion och strukturellt rasförtryck tas som givna där det lämnas föga utrymme för kritiska ställningstaganden.
Lärarkåren inom humaniora har till stor del homogena världsuppfattningar som bekräftas av det obligatoriska studiematerialet. Studiematerialet sysslar med bekräftelsefel, bygger på individuella erfarenheter och är dessutom långt ifrån partipolitiskt obundet.
Vi har bland annat läst studiematerial direkt taget från Feministiskt Initiativs hemsida och texter där Karl Marx ständigt citeras, utan att det presenteras kritiska motteorier.
Som undervisare går ditt jobb ut på att lära elever att tänka och formulera sina egna världsbilder, inte att slussa igenom partipolitiska agendor.
Självklart har elever möjligheten att ifrågasätta de teorier som tas upp, men när inga kritiska teorier presenteras, och när i stort sett alla lärare har förutbestämda tankeföreställningar, blir kritiska elever underordnade läraren som har en auktoritetsposition i klassrummet.
Dessutom är det inte enbart elevernas ansvar att se till att det finns en intellektuell mångfald på universiteten då det ofta handlar om tonåringar och ungdomar. Dagens Sverige präglas av identitetspolitiska aktivister och av många journalister som upprätthåller åsiktskorridorer vars världsbilder har sitt ursprung i dem humaniora lärosätena.
Om man värnar om intellektuell mångfald bör utbildningar inom humaniora granskas och omprövas gällande sin statliga finansiering.
