Fi: Vi ska inte göra skillnad på sjuksköterskor och asfaltsläggare

Feministiskt initiativ välkomnar att socialdemokraterna nu ska utreda hur vinstjakten i vård, skola och omsorg ska stävjas. Det behövs verkligen.

Låt oss samtidigt fundera en stund på hur debatten går kring privata vinstuttag från andra skattefinansierade verksamheter, som inte brukar räknas till välfärden. Just det, den finns inte.

Det finns förstås historiska förklaringar till varför det så flitigt diskuteras vinster inom vissa sektorer medan andra aldrig kommer på tal. Idén om välfärdsstaten bygger på allas rätt till trygghet, social omsorg, vård och utbildning.

Väl utvecklade sådana stater brukar också ha vägar, IT-system, renhållning och avfallshantering och så vidare. Men vinstuttag i dessa branscher har aldrig varit föremål för samma typ av kritik.

Varför? Parallellt med debatten om vinster i välfärden, diskuteras det också livligt varför löner i kvinnodominerade yrken är lägre än i mansdominerade och vad som borde göras åt det. Då handlar det om löntagarna.

Låt oss fundera en stund på hur debatten går kring vinstutdelning till aktieägare i kvinno- respektive mansdominerade branscher. Just det, den finns visst inte riktigt heller. Möjligen med undantaget att debattörer som vill försvara vinstuttag i välfärden har hävdat att det är antifeministiskt att vilja begränsa just dem.

Låt oss istället vända på det. Varför ifrågasätts inte de traditionellt mansdominerade branschernas skattefinansierade vinstuttag utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Varför tog idén om välfärdsstaten aldrig upp dessa branscher?

En infrastruktursatsning är ju lika skattefinansierade som en skola. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten har uppskattat värdet av offentliga upphandlingar år 2014 till 634 miljarder. Fyra av tio offentliga upphandlingar rörde anläggningsarbete (till exempel bygg, mark, vatten, väg) och de tio flitigaste anbudsgivarna bland anläggningsföretagen stod för en dryg fjärdedel av det totala antalet anbud som lämnades in, alla branscher inräknade.

Bland dessa tio återfinns de fyra storbolag som dömdes i Marknadsdomstolen för den så kallade asfaltskartellen år 2009. Asfaltskartellen var ett olagligt nätverk där landets största anläggningsföretag tillsammans blev påkomna med att i åratal ha manipulerat och delat upp marknaden för att trissa upp priser.

Detta är bara ett exempel, men det är talande hur lite upprördhet denna miljardsvindel lett till i jämförelse med vinsterna i välfärden. Det är också omöjligt att tro att det här inte har med könskodade branscher och jämställdhet att göra.

Det är allmänt känt att väljarna vill att privata vinstuttag i välfärden ska begränsas. Detta håller Feministiskt initiativ givetvis med om. Men till skillnad från de andra partierna önskar vi också att det görs en seriös analys kring vilka typer av verksamheter som föreslås begränsas och vilka som aldrig kommer på tal, och att denna analys har ett genusperspektiv.

Vi vill utreda möjligheter att ställa samma eller liknande krav även på andra företag som arbetar med det offentliga som primär kund och som har skattemedel som sin primära intäkt. Denna diskussion är större än välfärdsdebatten. Den behöver börja med att nivåerna för vinstuttagen i olika skattefinansierade verksamheter utreds, eftersom den statistik som finns idag inte är tillräcklig.

Därefter behöver vi diskutera varför skattefinansierade vinstuttag i traditionellt manligt kodade branscher inte ifrågasätts på samma sätt som de traditionellt kvinnligt kodade, och hur vi ska hantera den skillnaden.

Martin Jordö,
Ekonomiskpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Jennifer Råsten,
Näringspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Pelle Hällje,
Näringsutskottet för Feministiskt initiativ