Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Skäms inte regeringen när de lurar människor att spela bort sina pengar?

Jakob Vastamäki: "Till skillnad från Svenska Spel, som ställde upp på intervju, valde Ardalan Shekarabi att inte medverka".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Granskningen av den statliga lyckan är över. 1000 trisslotter senare är jag nästan 10 000 kronor fattigare. Jag har lärt mig väldigt mycket under de här två månaderna som jag skrapat.

Bland annat att det säljs 274 000 trisslotter varje dygn. Tvåhundrasjuttiofyratusen! Med den siffran färskt i minnet är det inte så konstigt att 65 000 personer på sociala medier med spänning följt mitt projekt och att i princip alla traditionella medier uppmärksammat projektet.

Och det är inte heller så konstigt att vi varje morgon får se någon skrapa fram stora summor i TV4 när det säljs så otroligt många lotter.

Innan jag fortsätter vill jag klargöra, jag vill inte förbjuda spel. Det har aldrig varit det som mitt projekt gått ut på. Jag tycker bara att det är väldigt intressant att staten säljer papperslapper till oss medborgare med chans att bli miljonärer och det ville jag helt enkelt lära mig mer om.

Varför gör de det, och framförallt, är det bra att de gör det? När jag träffade Philip Mårtensson som är spelberoende berättade han att han inte tittar lika mycket på sport längre. Det går inte för all reklam.

Även Svenska Spels presschef Andreas Jerat som ställde upp och svarade på mina frågor höll med om att det är för mycket spelreklam i Sverige idag. Och här är inte statens spelbolag den enda och största boven utan det är en hel bransch såklart.

Tittar du på ett sportprogram idag är den nästan uteslutet spelreklam och det är en vardag vi vant oss vid. Men hur skulle vi reagera om det i reklampausen för ”Halv åtta hos mig” enbart var reklamfilmer om olika vinsorter och ölmärken?

Ett av civilministern Ardalan Shekarabis ansvarsområden är spelpolitik och därför ville jag såklart träffa honom för att försöka förstå varför staten äger ett spelbolag där de lurar oss medborgare på pengar, för att få in mer till statskassan.

Hur ser civilministern på all reklam och hur jobbar de för att hjälpa spelberoende? Jag bad om 20 minuters intervjutid och hans stab hade sex veckor på sig att hitta en tid.

Till skillnad från Svenska Spel, som ställde upp på intervju, valde Ardalan att inte medverka. Svaret från hans stab var att han inte hade tid, samtidigt som de berättade att de följt mitt projekt noga.

De hinner alltså titta på min granskning, men inte svara på frågor om den. Jag förstår att ministerns tid är begränsad, men att under sex veckor inte kunna avvara 20 minuter tolkar jag som att de vägrar att svara.

Under de här två månaderna när jag skrapat 1000 trisslotter har jag fått upp Ardalan som sponsrade inlägg i mitt Facebookflöde ett flertal gånger då han (eller hans stab) betalat pengar för att nå ut på Sociala Medier.

Och envis som är jag försökte jag få till ett möte in i det sista sista. När jag med en vecka kvar på projektet mejlade i hopp om att få till ett möte, nämnde jag att om de vill nå ut till fler personer på Sociala Medier, utan att behöva betala till Mark Zuckerberg, kan de gästa mig.

Förmodligen blev denna sanning för jobbig, då Ardalans pressekretare Peter Skeppström plötsligt vände på klacken och påstod att de planerat någon slags ”hälsning”, som de i och med att jag frågat en gång för mycket blivit tvungna att avstyra. Så här skrev han till mig:

”Vår plan var att överraska dig med en kort film nu till avslutningen av ditt projekt. Jag har följt det noga. Just nu och utifrån ditt brev nedan känner jag mig mycket tveksam. Det finns inslag i brevet som just nu gör det omöjligt för oss att medverka och det tycker jag känns mycket tråkigt. Jag får se om det finns anledning att ompröva beslutet, men brev av nedan slag underlättar inte den typen av beslut”.

Så det slutade alltså med att det var mitt fel att de ej kunde medverka. Jag har självklart mejlat tillbaka och frågat vilka inslag han menar som omöjliggjort deras medverkan. Men inget svar från Skeppström där. Det Peter Skeppström i sitt mejl kallar för ett ”brev” är en vanlig intervjuförfrågan.

Dessutom, mitt projekt berör ett viktigt ämne och Ardalan måste kunna svara på frågor på tu man hand. Hur skulle en partiledardebatt se ut om det inte fanns några programledare och alla partiledare skickade in videos med det de vill få sagt?

Svaret från Skeppström där skulden läggs på mig gör att jag känner mig mycket tveksam på vad staten vill med sin spelpolitik eftersom de inte verkar vara så sugna på att svara på frågor om detta, skäms de?

Och skäms Skeppström eftersom att han inte kan berätta vilka inslag som han menar omöjliggjorde deras medverkan? Jag undrar verkligen vad han menade.

Plötsligt händer det - kanske får jag svar om Skeppström läser det här?

Var det kanske lite för jobbigt att se resultatet av 1000 skrapade trisslotter och alla kommentarer från mina följare där det stod att de nu ska sluta köpa statens lotter. Staten säger att de vill ta tillbaka kontrollen över spelmarknaden, men vet de hur?

Jag satt förresten och kollade på partiledardebatten som sändes i söndags. Om vi ska rädda välfärden som alla pratar om, ska vi inte bara spela ännu mer då så är det löst? Just nu säljs det ju bara trisslotter för 8, 2 miljoner varje dag.

Jakob Vastamäki,
Medborgare och TV-student

Håller du med?

Mer:

Jakob köpte 1 000 Trisslotter – så här mycket har han vunnit