Lawan Hassan lider av Kallmans syndrom – en medfödd hormonbrist.
1 av 4
Lawan Hassan lider av Kallmans syndrom – en medfödd hormonbrist. - Foto: TT/TT/Privat
2 av 4
- Foto: SVENSKA DAGBLADET
3 av 4
- Foto: TT
Lawan Hassan
4 av 4
Lawan Hassan - Foto: Privat

Jag föddes med mikropenis – nu vet jag att jag inte är ensam

Lawan Hassan: "De kan tagga sina vänner på mina artiklar hur mycket de vill. Så länge min historia kan vara till hjälp, så varsågod".


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Lawan Hassan är 27 år och musiker.
Lyssna på hans musik på Spotify.

Ibland glömmer jag bort hur stor del av mitt liv som jag lämnat ut. Jag har fortfarande svårt att tro att det är sant. Min livshemlighet, min största rädsla.

Jag bara vaknade upp en dag och berättade för hela världen. Rubrikerna i media var vågade. Men det hade också ett pris. Ett själsligt pris. 

Mikropenis! Nyheten spred sig som en eld. Det är inte en lätt grej att gå ut med. Även om vissa delar av det media skrev inte riktigt stämde med min verklighet så var jag tvungen att acceptera det. 

Mikropenis! Ibland kändes det som att min story inte riktigt var så ironisk som det låter. Men det har varit värt varenda sekund jag lagt ner. Som jag sa så visste jag vad jag gav mig in på när jag klev ut ur garderoben. Jag visste dock inte vad jag skulle få tillbaka. 

Det första mailet kom, sen det andra, det tredje, det fjärde, och många fler än så. Jag förstår i efterhand varför. Det var inte bara jag. Det finns många, många fler än jag. 

I början försökte jag hinna med att svara på så många som möjligt. Det var även intressant för mig att höra andras historier.

Jag trodde aldrig att så många killar/män satt i samma situation som mig. Utan diagnosen dessutom, det kom som en riktig chock. 

Efter en TV-medverkan i Norge började norrmännen höra av sig. Jag fick pendla mellan Google translate och Facebook i början för att förstå norskan. Sen så skrev danskarna, och det var en utmaning att försöka förstå deras språk också. Sedan fortsatte det bara. 

Folk från olika världsdelar, som på något sätt kommit över mina artiklar på nätet, började skriva till mig. Tillslut så slutade jag svara. 

Jag hann inte pendla mellan två jobb och att spela in min EP, och samtidigt sitta och svara förtvivlade människor som hade tusen frågor. Det blev för mycket, även fast jag ville hjälpa så många jag kunde. 

För jag vet hur värdefulla mina svar var för dem. Tänk om någon hade gått ut med det här före mig? Jag hade också kontaktat den personen, så jag förstår dem. 

Men det här är också ett tecken på vilket undansopat ämne vi har att göra med. Det finns män där ute som mår dåligt på grund av samhällets bild av hur en riktig man ska vara. Våran bild av hur en riktig man ska vara. Eller så är det bara ett fåtal som tänker på det? Jag vet inte…  

Jag har en diagnos. Många andra har inte det. Så, vad kan vi göra? Jag vet hur jag skulle vilja ha det. Jag vill ha ett samhälle där allas lika värde gäller. Ett samhälle där dina tillgångar, både fysiska och materiella, inte styr din identitet. Ett samhälle där du duger som du är och respekterar alla andra som de är. 

Sen skulle jag också vilja styra medievärlden lite åt rätt håll igen. Speciellt sociala medier. Jag fyller snart 28 år, men kan fortfarande bli så illa påverkad av sociala medier att jag känner mig naken om jag glömmer min mobil någonstans. Iallafall i någon timme, tills jag hämtar den igen. 

Samma sak gäller för allt som media tvingar på mig. Annonser här, artiklar där, produkter att köpa, det här ska jag inte äta, det där får du det av. Ni fattar poängen. 

Tänk dig våran nya generation? Allt vi blir matade med formar oss till de vi är. Det är sex och kroppsformer överallt. Den perfekta kroppen är fan helt omöjlig. Allt där i mellan eller under får en att må psykiskt dålig. Tänk då själv att vara ett barn och känna så här? 

Jag vet inte vad det första steget i en förändring för hela samhället är, men jag har tagit mitt första steg i alla fall. Jag berättade för världen om min hemlighet och nu känner jag att jag har gjort mitt. Det är dags för resten att göra sitt. 

Det finns många människor som mår dåligt där ute. Det gäller inte bara män och deras kukar. Det gäller barn som i en tidig ålder jämför sig själva med andra.

Som avslut vill jag berätta vad jag är mest tacksam över med att jag delade med mig av min hemlighet. Det är när föräldrar berättar om vad deras barn går igenom. Både föräldrar till de som har diagnosen, och de som inte har den, har kontaktat mig. 

De berättar att min story är den enda hjälp som finns för deras barn att ta del av i framtiden. Eller den förtvivlade mamman vars son hade blivit mobbad i duschen av de andra barnen. Hon misstänkte att hennes son hade diagnosen, men visste inte riktigt vad hon skulle leta efter.

Att min story och mina svar till dessa föräldrar är så värdefulla. Jag önskar att jag hade mer tid att hjälpa de här människorna. Det skapar en slags positiv energikälla som ger mig kraft. 

Den känslan väger tyngre än de dagar då jag ångrar vad jag gjort. För hur mycket positiva konsekvenser detta än gav mig så var det på min egen bekostnad. 

Men de kan tagga sina vänner på mina artiklar hur mycket de vill. Det är för mig okända människor, som jag förmodligen aldrig kommer ha att göra med ändå. Så länge min historia kan vara till hjälp på något sätt, så varsågod: ta den!

Lawan Hassan

/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.