Nej – det finns ingenting roligt med en man i klänning

Jag undrar hur det fortfarande kan vara vanligt förekommande med den föråldrade komiken "man i klänning". Jag pratar om spexiga framträdanden i skolan, på teater, maskerad och ibland till och med på bästa sändningstid. 

Hur kan det här scenariot inte vara förlegat? Upp på scenen kommer en man iklädd klänning. Inte en stolt trans eller drag, utan en man som gör narr av kvinnor. 

Jag tycker att det är fantastiskt med drag queens och en "transkvinna" är i mina ögon lika mycket kvinna som jag själv. Men det här tillhör inte något av dessa exempel. Det här är en man som bestämt sig för att på ett lite spexigt och "skönt" sätt göra narr av hur kvinnor agerar och ser ut. 

Skillnaden ligger i presentationen. En stolt drag queen kan ha humor i sitt framträdande, men hon gör inte narr. Hon ÄR personen som hon gestaltar på scen, och står för det.

Det är för många en hårfin gräns, men för mig är det solklart: en kille som klär ut sig till tjej skrattas det åt för att han ser löjlig ut, medan en tjej som klär ut sig till kille inte är lika roande i betraktarens ögon. 

Varför är då den utklädda kvinnan inte lika roande? Därför att hon gestaltar könet som enligt samhället har pondus och är respektingivande. En man är inget att skratta åt.

Vilka attribut hos en kvinna är det som får oss att skratta då? Det sakerna som dessa "sköna män" i klänning brukar spela på är den ljusa rösten, ytligheten, känslan för mode och att kvinnan är svag och hjälplös. Och jag ser verkligen inte det roliga? "HAHA! Vissa kvinnor gillar att shoppa!". Jaha, okej? Kul? Eller?

Det här tankesättet härstammar från samma idéer som att en pojkflicka är något positivt men en flickig pojke är något negativt. Samhället uppmuntrar oss att ständigt sträva efter det maskulina. Så när en man gestaltar en kvinna som ett typ av spex så är det helt plötsligt komik.

Om vi hade levt i ett jämställt samhälle så hade dessa typer av spex varit mer okej, men samtidigt hade det inte heller setts som komiskt. För att den här typen av humor ska ses som "rolig" så behöver någon tryckas ner, i det här fallet det kvinnliga könet. 

Om inte kvinnor sågs som löjliga så hade inte en man i klänning varit något roligt. Då hade det varit ett antiklimax. Den här typen av "humor" pekar precis på vilka briser vårt så kallade "jämställda Sverige" fortfarande behöver jobba med.

Vi behöver jobba med bilden som samhället har av kvinnor. Kvinnor skrattas åt, blir sedda som objekt och mindre värda i till exempel beslutsfattande sammanhang. 

Men för mig är kvinnor inget skämt, de är inga objekt och de är absolut superviktiga när beslut ska fattas. De representerar trots allt halva befolkningen i det offentliga rummet.

Är jag rolig när jag har en klänning på mig? Är din mamma rolig när hon har en klänning på sig? Är din syster rolig för att hon gillar att klä upp sig och kanske har mode som intresse? Är din bästa tjejkompis rolig när hon är uppiffad med klackar och redo för utgång? 

Nja. Så vad tusan är det då som är roligt med en man i klänning, egentligen?

Hanna Bolander