Birro: Varför stanna vid en mansfri festival? Fler kan exkluderas!

Den mansfria festivalen verkar bli av. Pengarna, en halv miljon kronor, är ihopsamlade.

Tanken på att de pengarna kanske kunde använts till att hjälpa utsatta kvinnor, eller mot hedersvåld, eller mot könsstympning, eller skänkas till organisationer som jobbar med misshandlade kvinnor, den diskussionen kan vi ta en annan gång.

Bra jobbat. Lycka till med festivalen! Hade varit kul att komma och se men jag är ju inte välkommen, så jag får istället önska er lycka till. Jag menar det verkligen. Jag är, som bekant, ingen stor vän av ironi. Så jag vill önska er lycka till. Medan jag gör det vill jag också önska framtida separatistiska arrangörer lycka till.

Jag har också ett förslag på brev man kan skriva till andra festivalarrangörer. Det går så här...

"Hej. Jag skulle vilja ordna en festival.

Det ska dock vara en festival där ingen av de grupper som nämns nedan är välkomna. Det är nämligen så att det i dessa grupper finns individer som beter och har betett sig illa. 

Så jag vill ordna en festival helt utan någon enda av dessa grupper närvarande. Ingen av dem ska få uppträda, jobba eller komma som publik. Mitt mål är att samla in en halvmiljon kronor. Tack på förhand.

De som alltså inte är välkomna på festivalen, varken som artister eller publik är: judar, färgade, araber, kvinnor, rullstolsburna, alkoholister, narkomaner, rörmokare, lärare, busschaufförer, invandrare, ensamkommande, tiggare, politiker, poliser, sjuksköterskor, butiksbiträden, hantverkare, förortsbor, innerstadsbor, feminister, författare, poeter, programledare, kuratorer och kändisar.

Om någon skulle ha problem med detta vill jag bara i sann "Älska olika"-anda påminna er om att det redan ordnats en festival där de äckliga männen är förbjudna att komma. Så jag utgår ifrån att det är fritt fält och öppet för alla typer av festivaler som inte vill ha vissa grupper närvarande.

För vad är skillnaden?"

Marcus Birro