Könsuppdelade badtider bidrar till sexualiseringen av barn

Vi i LUF Helsingborg anser att föräldrars krav inte är viktigare än barns rätt att lära sig simma. Oavsett vilken kultur eller religion barnet är ifrån ska vi inte tumma på barnets förutsättningar för att lära sig detta. 

Det är dock inte lika självklart för alla. I september avslogs Roger Haddads motion från Liberalerna i Västerås kommunfullmäktige om att förbjuda separata badtider för kvinnor i offentligt finansierade badhus. 

Tidigare i år hade Lögarängsbadet i sin ordinarie verksamhet så kallat "kvinnosim" där separationen inkluderar kvinnor och barn från och med fem-års åldern. 

Även andra simhallar i Malmö och Stockholm har/har haft åldersgränser i varierande åldrar i sina könsseparerande tider i ordinarie verksamhet, och vi i LUF Helsingborg beklagar oss över hur vidrig sexualiseringen av barn och kvinnor är. 

Vi tror på att barn måste tillåtas att få vara barn och att kvinnor måste få vara individer och inte sitt kön. Vår regering har utlovat en feministisk utrikespolitik, men vad hände med att ha en feministisk inrikespolitik? 

Att avsexualisera kroppen är en feministisk kamp, och det är trist hur politiker på vänsterkanten valt att bocka och buga för konservativa krav. Frihet handlar om rätten att välja vad man vill göra, och inte göra. 

Frihet är inte att separera män och kvinnor på grund av kulturella eller religiösa skäl, och eftersom uppdelning av människor historiskt inte har varit okej, undrar vi hur det kan ske i Sverige år 2017 som annars är ledande i humanistiska frågor? 

Könsseparation i simhallar är dock inget nytt. Journalisten Sakine Madon har länge varit tongivande i debatten om könsseparerade simhallar. 

I vår grannkommun Klippan letade sig de könsseparerade badtiderna fram, som efter påtryckningar blev skrotade för gott. 

Argument som tas upp av sidan för könsseparation är att möjliggöra simträning för invandrarkvinnor som annars inte kan bada med andra kön, oro för ökande sexuella trakasserier eller ett andrum från patriarkatet.

För det första så hjälper man inte invandrarkvinnor genom att acceptera krav från en högljudd minoritet. Man struntar i flickor som lever i hederskultur. 

Dessutom är det inte allmänna badtiders fel att kvinnor känner att de inte kan bada, det är de kvinnofientliga värderingarna i sig som förhindrar kvinnorna. 

För det andra så legitimerar man hederstänk genom att separera könen på allmänna platser. Bekvämligheten vi intalar oss själva av att vara i könsseparata rum ska inte föregå vad för signaler vi som samhälle ska ge våra medborgare. 

Bekvämlighet uppnås när män och kvinnor har tillgång till samma rum, och inte när man delar på oss. Det är nödvändigt att göra obekväma beslut för att till slut uppnå bekvämlighet. 

Vart ska gränsen gå? Simhallar? Bussar? Skolor? Oskuldskontroller? När vi tillåter könsseparation på offentligt finansierade badhus, borde vi fundera på vad för signaler vi ger till flickor. Att den fina flickan måste gömma sig undan mannens blick. 

I ett land där genustänk genomsyrar många delar av vårt samhälle ses småbarn som sexobjekt i könsseparerade simhallar.

Miranda Kalabria, 
vice ordförande LUF Helsingborg

Emilia Kulevska, 
ordinarie ledamot LUF Helsingborg