Sverigedemokraterna gör de fattiga pensionärerna ännu fattigare

Det finns väl inte ett enda politiskt parti som inte säger sig vilja göra något åt det ökande inkomst- och ägandeklyftorna i Sverige. Det ojas om följdproblemen kring segregation, fattigpensionärer och kriminalitet, medan orsaken helt enkelt är att fattigdomen ökat. 

Men det är inte i läpparnas bekännelser man ser vad partierna vill – det är i deras budgetar.

De flesta väljare känner till att Moderaterna och övriga Allianspartierna driver en skattepolitik med jobbskatteavdrag, sänkta skatter för höginkomsttagare etcetera. Om inte annat så märktes det under perioden Reinfeldt 2006-2014, där den ekonomiska ojämlikheten i Sverige ökade rekordsnabbt,  från en GINI på 0,28 till 0,31, vilket betydde en 40% ökning av antalet fattiga i Sverige. Orsaken var framförallt jobbskatteavdragen för de med lön, som inte gick till pensionärer, arbetslösa, sjuka eller barn.

Men Sverigedemokraterna då? Är inte deras prat om att värna pensionärer och arbetare (så länge de är ursvenskar) mer i mitten av höger-vänster-skalan? Nej, verkligen inte. 

I SD:s skuggbudget för 2018 så ser man tydligt vad de står för i ekonomisk politik. En tydlig högerprofil med kraftiga skattesänkningar för redan rika, som betalas av nedskärningar på välfärd. Och de älskar jobbskatteavdragen.

Bara från kommunerna välfärd ska år 2020 SD ta 36 miljarder kronor, baserat på en glädjekalkyl kring invandring. I realiteten är det pengar bort från hemtjänst, skola och socialtjänst. Något som skulle ställa kommuner inför valet av konkurs eller kraftiga skattehöjningar av den platta kommunalskatten.

Men det riktiga högerpolitiken finns bland skattesänkningarna. Jobbskatteavdragen ska utökas med 10-tals miljarder på flera olika sätt. 

Jobbskatteavdraget skall höjas. SD redovisar oblygt hur det ger mest till de med över 400 000 kronor i årsinkomst, medan nästan inget går till de 20% med lägst inkomst i Sverige.

För pensionärer ska det förhöjda grundavdraget slopas. Något som har en progressiv utformning. Det ska ersätta av, just det, fler jobbskatteavdrag. Som istället råkar ha en fördelning som gynnar de med högst inkomst.

Visst, SD har enstaka satsningar som gynnar låginkomsttagare, som att höja garantipensionen med 1000 kronor. Men sammantaget är det en budget för rika. För eliten. Skulle deras politik få inflytande skulle de fattiga i Sverige bli ännu fattigare, och de rika ännu rikare.

Feministiskt initiativ är raka motsatsen till allt SD står för. Inte bara i värderingar, utan också i konkret ekonomisk politik. Vi står på de fattigas sida mot de rika. 

Vi vill höja barnbidragen. Vi vill ta in  tandvården under högkostnadskydd, göra kollektivtrafiken gratis. Satsningar som betyder som allra mest för de med lägst inkomst.

Vi vill inte utöka jobbskatteavdragen, istället vill vi se det fasas ut så att de inte går till de med en inkomst på över 75 000 kronor per månad. Och vi vill höja garantipensionen med ca: 4 000 kronor så att den kommer upp till EU:s fattigdomsgräns.

Så ser en politik som gynnar fattiga pensionärer och arbetare ut!

Martin Jordö,
Ekonomisk-politisk talesperson Feministiskt initiativ.