Nu måste regeringen ta ansvar för psykisk ohälsa bland unga!

Utvecklingen av psykiska ohälsa bland unga är minst sagt alarmerande. Det är förvånande att reaktionerna inte har blivit starkare på de nattsvarta siffror som presenterades av Socialstyrelsen i slutet av förra året. I gruppen unga mellan 18 och 24 år har förekomsten av psykisk ohälsa ökat med 70 procent på tio år.

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät visade att studenter är en extra utsatt grupp. En av fyra studerande i åldrarna 16–29 upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Samma siffra för yrkesarbetande ligger tio procentenheter lägre. Vi i Socialdemokratiska studentförbundet ställer oss frågande till frånvaron av starka politiska reaktioner på utvecklingen. Var är de politiska förslagen som syftar till att vända utvecklingen?

I studenters livssituation finner vi ledtrådar till varför den psykiska ohälsan ökat. En ung student som flyttar till en ny stad för att studera i Sverige idag möter flera hinder. Sveriges förenade studentkårer, SFS, kunde i sin bostadsrapport i höstas rapportera rekordmånga rödlistade studentstäder. Förutom bostadsproblem präglas studentlivet av dåliga ekonomiska förutsättningar och en studiesituation som ofta byter karaktär och tempo.

Enligt Högskolelagen ska lärosätena ansvara för att erbjuda studenterna förebyggande hälsovård – mycket mer än så finns inte att utläsa, varken i lagtext eller förarbeten. Flera instanser, däribland Universitetskanslersämbetets föregångare Högskoleverket, har påpekat problematiken i avsaknaden av ett tydligt ramverk. Problemet avspeglar sig tydligt i realiteten, där kostnader, utbud och tillgänglighet varierar stort över landet. En ytterligare konsekvens är att gränsdragningen mot andra vårdgivare blir otydlig och studenter vittnar om att de hamnar mellan stolarna när de söker hjälp.

För att verkligen komma till rätta med problemen krävs stora nationella satsningar. Vi måste införa en bostadsgaranti för studenter, höja bidragsdelen i studiemedlet och se över finansieringen av studenthälsovården. 

Givet den alarmerande situationen som nu råder föreslår vi i S-studenter en rad lösningar som kan ha en verkan i det kortsiktiga perspektivet:

Inför nationella riktlinjer för studenthälsovården. Studenthälsan måste bli mer jämlik. Det ska inte spela någon roll var i landet du studerar – alla studenter ska ha rätt till samma insatser. Nationella riktlinjer kommer även avhjälpa det gränsdragningsproblem som idag finns gentemot andra vårdgivare samt underlätta uppföljning och utvärdering.

Följ upp och utvärdera lärosätenas insatser mot psykisk ohälsa. I dagsläget finns ingen samlad bild av hur lärosätena bedriver sitt arbete för att främja studenternas välmående. Mellan 2011-2016 hade Folkhälsomyndigheten ett ”Studenthälsouppdrag”. Vårt förslag är att regeringen återinför detta och breddar det, från att endast fokusera på studenthälsan, till att innefatta hela universitetets preventiva arbete.

Erbjud alla studenter med psykisk ohälsa en mentor. I Danmark har alla studenter med ett dokumenterat psykiskt funktionshinder rätt till en mentor. Mentorn kan då vara ett stöd i hanteringen av studentlivets alla delar; från planering av studier till oro för bostaden. Insatsen återfinns vid ett fåtal svenska universitet i dagsläget. Här vill vi återigen lyfta jämlikhetsaspekten och ställa krav på att stöder ska ges vid alla lärosäten.

Vi kräver ett bredare stöd för att förhindra att studenter mår dåligt – men också ett finmaskigt skyddsnät som fångar upp de som drabbas av psykisk ohälsa. Studenter som sjukskrivs får svårare att slutföra sin utbildning och de som tar examen riskerar att få bestående problem som sträcker sig in i arbetslivet.

Studenterna är framtiden. Nu vill vi att regeringen ser till att ta tillvara på oss. 

Nasra Ali, förbundsordförande, Socialdemokratiska studentförbundet
Frida Gunnarsson, ansvarig för högre utbildning och psykisk ohälsa