Dags att granska Astma- och Allergiförbundets empatilösa agerande

I ett land så genomsyrat av emotionell överkänslighet är det knappast märkligt att även fysisk överkänslighet har blivit en nationell paradgren.

Eller mer konkret: har det allt för påtagliga lobbyorganet Astma- och Allergiförbundets ohejdade vilja att kväsa allt från att ge äldre möjligheten att ha trivselskapande djur till att sjuka ska få ha en blombukett vid sjuksängen, tagit orimligt stora proportioner?

Allergier drabbar ungefär 15 procent av landets befolkning och i den siffran inkluderas även överkänslighet. Astma- och Allergiförbundet är däremot är 100 procent överkänsligt mot allt.

De har tur i det att de identifierat och lyckats rida på en våg, en vurm, i vilken varje åkomma en människa kan ha, faktisk såväl verklig som fiktiv, används och bärs som ett adelsmärke. Låt mig ge ett par av många exempel på hur dessa självutnämnda tolkningsföreträdare agerar i praktiken.

I god grävande krönikörsanda ringer jag självfallet upp Nya Karolinska och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm och frågar om man får ta med ett barns husdjur när man hälsar på. Svaret blir att det får man inte. Jag frågar vidare om man får ta med blommor, det får man heller inte - blommor lämnas i väntrummet. Jag frågar om man får ta med en ödla och det får man "helst inte".

Frågan om ödlan är inte tagen ur luften, den kommer av att Astma- och allergiförbundet rekommenderar just ödlor, ormar och reptiler som lämpliga vårdbesöksdjur. Denna utvalda grupp djur är även de mest lämpade bostadsdjuren.

Vidare menar Astma- och Allergiförbundets filial i Ängelholm, Skåne, att det finns ett stort behov av allergisäkrade bostäder och skriver på sin hemsida att:

"Från vår sida ser vi inget behov av helt djurfria lägenheter utan det är främst pälsdjur och fåglar det handlar om eftersom vi vet att det är svårt att sanera en lägenhet där man har haft pälsdjur eller fågel. Däremot finns det djur som kan anses som mer säkra ur allergisynpunkt, till exempel reptiler som sköldpaddor, ormar eller ödlor."

Jag tycker att två saker är speciellt intressanta med detta. Det första är den gentila gesten att inte kräva HELT djurfria lägenheter och den andra är den upprepade fascinationen vid växelvarma djur generellt och ödlor specifikt. Jag kan absolut se komplikationerna i denna ödleproblematik. Att sammanblanda djuret varan med blodförtunnande waran på ett äldreboende, kan få synnerligen oväntade konsekvenser. 

Om jag vore raljant, vilket jag naturligtvis aldrig är, så skulle man kunna föreställa sig att liksom i den gamla serien V så döljer det sig just en ödla under den tunna fernissan av mänsklighet i varje Astma- och Allergiförbundare. Men på en allvarligare not så är det direkt beklämmande att Astma- och Allergiförbundet besitter en närmast oomstridd makt och en total brist på respekt för empati.

Det finns fler exempel. 2014 provade man att ta in en liten häst till ett äldreboende i Sigtuna, till de boendes förtjusning. Detta ville naturligtvis Astma- och Allergiförbundet sätta stopp för och gick ut med ett pressmeddelande som bland annat innehöll det här pikanta citatet:

”Vi vet att pälsdjur kan ha en positiv effekt på människors hälsa i olika situationer och att det kan vara till nytta och glädje för många. Men, vi oroas av att det tas alldeles för lite hänsyn till de som är allergiska, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet."

Låt oss nu som i Karl-Bertil Jonssons julafton, stanna upp ett ögonblick och ställa oss några frågor. Vad innebär en sådant uttalande egentligen? Att man vet att djur har en positiv effekt men ändå helt struntar i det då det inte tas hänsyn till de som är pälsallergiker?

Så kan det väl ändå inte vara?

Jag tycker det är bäst att gå direkt till hästens egen mun och ringer upp Astma- och Allergiförbundets ordförande och tillika citatets upphovskvinna. När jag läser upp citatet ovan och frågar om Astma- och Allergiförbundet fortfarande har den hållningen så blir svaret ja. När jag därefter refererar till mitt tidigare samtal med Astrid Lindgrens barnsjukhus och tillspetsat frågar om de anser att man inte ska få ta "Bosses lilla katt med på besök" så förbluffar svaret även mig: "Det är det vi kämpar mot, för ingen ska behöva utsättas för pälsallergi". Jag blir även ombedd om att skicka den här texten till vederbörande för koll. 

När jag började skriva den här texten så var det med syftet att ifrågasätta hur en lobbyverksamhet i skruden av en intresseförening fungerar. När jag nu avslutar, så lämnar den en bitter bismak och en känsla av att någonting är djupt problematiskt med Astma- och Allergiförbundet.

Hästen och även en hund, kom förresten tillbaka till Sigtuna: "De äldre blev förvånade, men hästen och hunden väckte minnen från uppväxten" säger bovärden Ulrika Bergqvist. Vårdhästen och vårdhunden kom till Hemskogen för att sprida glädje, lugn och ro enligt henne." Jag tror betydligt mer på Ulrika Bergqvist och de tonvis av studier som tydligt påvisar sambandet mellan trivsel och djur, eller varför inte en liten blomma? 

Jag tror också mer på människors behov av närhet och uppmuntran, än på det synnerligen osympatiska tänkandet som så tydligt manifesteras i Astma- och Allergiförbundet. 

Nova-J Linderoth;
Oberoende skribent