Michelle Berghäll: Lögn att mjölk är nyttigt – korna betalar priset

Redan vid ung ålder blir vi fullmatade med vriden information om att mjölk är naturens egen dryck och att vi behöver den för att få starka ben. 1930 fanns till och med en förening vid namn Mjölkpropagandan, vars syfte var att få svenskarna att dricka mer mjölk. Länge har vi trott att mjölken från korna är en magisk vätska som vi inte kan leva utan. 

Arlas bilder på glada kor på gröna ängar tar sig in i varje hem och varje skolmatsal, med syftet att få oss att köpa mer av deras produkter.

Även om mjölk vore en mirakelkur så har vi ingen rätt att utnyttja andra för vår hälsas skull eller för ekonomisk vinning. Man låter en ko insemineras för att hon i sin kropp ska skapa ett barn som man efter nio månader tar ifrån henne, inte ens ett dygn efter födseln. Man vill åt mjölken som hon producerar åt sin kalv. En mjölkko lever i genomsnitt i fem år och skickas till slakt när hon inte längre producerar lika mycket mjölk eftersom hennes kropp har blivit utsliten av att mjölkas på omkring 40 liter varje dag. Hon dödas när hon nått endast en femtedel av sin naturliga ålder.

Det är stressande för ko och kalv att separeras. Föreställ dig som nybliven mamma få se ditt barn släpas iväg. En ko har lika mycket moderskänslor som vilken annan mor som helst.

Hälften av alla kalvar som föds är tjurar och dessa slaktas vid en ålder på omkring 18 månader. Om en bonde följer minimikraven för bete innebär det att en mjölkko tillbringar 90 procent av sitt liv inomhus. De står fortfarande uppbunda och kan inte göra mer än att välja mellan att stå upp och ligga ner, de kan inte ens klia sig på ryggen. Kor är sociala djur och att hindra dom från att interagera med andra av sin art är inget annat än grymt. 

Är det verkligen rätt att utnyttja andra individers kroppar på detta sätt för ekonomisk vinning?

Många i dagens samhälle är inte informerade om hela sanningen om hur djuren används för produkter som för oss är totalt överflödiga. Många i vårt land har blint trott på och accepterat dessa lögner om glada kor som villigt ”ger” oss sin mjölk. Bönder som försvarar sin mjölkproduktion pratar ofta om hur viktiga de öppna landskapen är. Men de öppna landskapen är inte något ursprungligt eller naturligt, de har uppstått för att vi har skövlat skog och gett plats åt vall- och kraftfoderodlingar. Om vi vill hålla landskapet öppet av estetiska skäl finns det andra sätt än kött- och mjölkproduktion.

Att föda upp djur för att dricka mjölk eller äta kött kräver en betydligt större mängd grödor och därmed markareal, än om vi äter grödorna direkt. Så för att kunna få resurserna att räcka till och kunna nå målet om en värld utan hunger är det viktigt att satsa på växtbaserad mat. Animalieproduktionen står även för 15 procent av växthusgasutsläppen. Det motsvarar en större andel än hela transportsektorns utsläpp. Till skillnad från transporter fyller animaliska produktioner ingen annan funktion än smakmässig, medan samhället kollapsar utan infrastruktur.

Allt detta gör det väldigt oetiskt att fortsätta konsumera mejerier, speciellt där det finns bra växtbaserade alternativ. Alla de miljoner kronor som går åt varje år till att hålla mjölkbönderna på fötter kan istället hjälpa dem att ställa om till växtodling, samt till att framställa gödningsmedel utan att djur behöver utnyttjas. 

Vi är inte ute efter att sänka de bönder som idag använder sig av animalieproduktion, utan vi vill att man istället satsar på andra alternativ. Vi kan alla hjälpas åt till att skapa en bättre värld.

Du gör ett val om att stödja dessa industrier eller inte, varje gång du handlar och äter. Det går att äta gott och må bra utan komjölk och det genom likvärdiga baserade på exempelvis havre. 

Det är ett utmärkt sätt att leva mer hållbart och etiskt, samtidigt som du stödjer våra svenska bönder.

Michelle Berghäll,
Föreningen Mjölksanningen