CUF: Var är den nordkoreanska kpop-vågen?

Kpop är något som fler och fler på något sätt är bekanta med. För de som inte vet så är så är det en musikgenre från Sydkorea, oftast i form av antingen pojkband eller tjejband som under flera år har genomgått träning av dans och sång för att sedan göra en stor debut med flashiga musikvideor. Det är intressant, dock, när man i Nordkorea försöker hitta samma saker.

Det finns en anledning till varför det finns en så stor skillnad på den Nord- och Sydkoreanska kulturexporten. Sydkorea har valt att släppa tyglarna på den planekonomi och kommunism som såg så attraktiv ut efter decennier av japanskt imperium. 

Efter Koreakriget delades Korea upp i nord och syd och de ekonomiska förutsättningarna för de två länderna såg inte särskilt bra ut. Det fanns dock en stor skillnad på attityden i hur man skulle ta sig ur det träsk som japanerna lämnade kvar. På den nordliga sidan så var det auktoritär kommunism, och på den sydliga sidan var det en frihandelsinriktad marknadsekonomi.

Koreakriget hade gjort sitt med koreahalvön efter det slutade 1953. Därför är det väldigt intressant att Sydkorea nu har ett BNP som är lite mer än dubbelt så stort som Sveriges. 

På 60-talet valde de att satsa på en exportfixerad ekonomisk strategi där den sydkoreanska regeringen stöttade marknads- och teknologisk innovation genom subventioner. 

I samma anda slöt de diplomatiska förbindelser med Japan och USA, som är en uppmaning till mer handel mellan länderna, vilket då ledde till den BNP ökning som verkligen tar fart vid den tiden. Tack vare deras välfungerande politik så var Sydkorea en av 11 länder i världen som undvek en lågkonjunktur under den globala finanskrisen 2007-2008.

Miraklet på hanfloden, som Sydkoreas succéhistoria ofta kallas, har lett till en explosion av exporter i såväl teknik med aktörer som LG och Hyundai som kultur med profiler som PSY (som ligger bakom Gangnam Style-trenden från 2012) och BTS. 

Men på andra sidan Koreas demilitariserade zon så finns inte samma framgångar. Man hör ingenting om den nordkoreanska motsvarigheten till Gangnam Style, eller att grannen har köpt en ny TV från den nordkoreanska motsvarigheten till LG. 

Det gör man inte för den företagsamma attityden som byggt Sydkorea till den teknologiska supermakt som vi ser idag är förbjuden norr om den 38:e breddgraden. Detta kan bara ses som ett tecken på att länder och deras ekonomier mår som bäst när människor får göra som de vill.

Vikten av frihandel och företagsamhet kan inte lyftas nog, speciellt när vi ser hur länder som Sydkorea har gått från 0 till 100 på en generation. När förutsättningar finns för människor att skapa sitt eget kapital kan det lyfta hela landet. 

När de här förutsättningarna inte finns, eller är rent av förbjudna, så kommer landet framstå som en tidskapsel som visar hur livet var för många decennier sedan.

Den koreanska kulturvågen är ett tecken på att Sydkoreas företagsinriktade ekonomi har lyckats.

Lukas Vikinge,
Distriktsstyrelseledamot CUF Östergötland

Hugo Pringle,
Förbundsstyrelseledamot CUF