Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

S-studenter: "Studier är en rättighet som ska gälla alla"

Den 9:e september är det val
1 av 1

Nasra Ali, Emelie Markianos och Frida Gunnarsson från Socialdemokratiska studentförbundet skriver om etableringsåldern och hur vi kan sänka den.

Privat

Debatt | 24/06/2018 13:01

Socialdemokratiska studentförbundet: "En god utbildningsgrund är avgörande för att ställa om i ett samhälle som i allt högre utsträckning kommer exponeras för strukturomvandlingar."

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Det tar längre tid för högskoleutbildade att etablera sig på svensk arbetsmarknad jämfört med våra grannländer Danmark och Norge. 

Enligt rapporten “Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade?”, framtagen av Svenskt Näringsliv, är etableringsåldern för högskoleutbildade 30,5 år. 

För att sänka denna presenteras en rad förslag, däribland begränsningar för dem som studerar längre utbildningar, som syftar till att förmå unga att påbörja och avsluta sina studier tidigare och öka genomströmningen på högskolan. 

Vi i S-studenter håller med om att etableringsåldern, det vill säga när 75% procent av en årskull förvärvsarbetar, är för hög. De lösningar Svenskt Näringsliv presenterat löser emellertid inte de utmaningar arbetsmarknaden står inför. 

Vi måste både värna om och satsa på fler vägar till högre utbildning för att klara av förändringstrycket från omvärlden. En god utbildningsgrund är avgörande för att ställa om i ett samhälle som i allt högre utsträckning kommer exponeras för strukturomvandlingar. 

Dagens studenter och framtidens arbetskraft måste förberedas inför detta faktum och därför behövs långsiktiga lösningar som öppnar upp dörren för fler, inte färre.

I en rapport från World economic forum fastslogs att 65 procent av alla barn som börjar förskolan i år kommer ha ett arbete som ännu inte finns. En stor del av de som sökt in till högskolan till hösten kommer därför med stor sannolikhet behöva omskola sig under sitt yrkesliv. Samtidigt ser vi att de yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden kräver högre utbildningsnivå. 

Mot bakgrund av detta är det minst sagt anmärkningsvärt att Svenskt näringsliv föreslår att endast de som klarar av att ta ut en kandidatutbildning efter 3,5 års studier ska ha möjlighet att fortsätta studera på masternivå samt att sänka bidragsdelen i studiemedlet för de som studerar mer än tre år. 

Vilka ska då studera till läkare, civilingenjör eller bedriva framtidens forskning vid våra lärosäten? Genom att öka trycket ökar även risken för psykisk ohälsa vilket, med tillgängliga sociala skyddsnät och resurser som finns vid högskolor och universitet, är direkt förödande för studier, mående och framtida förutsättningar. 

S-studenter menar att vi kan uppnå målet att öka genomströmningen utan att, som Svenskt Näringsliv, föreslå insatser som tar oss tillbaka till en tid då högskolan var en plats enbart för privilegierade. Det kommer blir resultatet då samhället inte kan garantera ekonomiska förutsättningar för den som vill studera. 

Då vi delar problembilden presenterar S-studenter tre alternativa förslag för att sänka etableringsåldern: 

Inför begränsningar i högskoleprovet

Tillträdesutredningen visar att studenter som kommer in på gymnasiebetyg har bättre chanser att ta sig igenom hela utbildningen än de som skriver högskoleprov. 

Därför föreslår vi att antagningskvoten för högskoleprovet sänks. Det bör heller inte vara möjligt att skriva provet innan du fyllt 18 år. Ett bra provresultat ska inte vara en anledning att luta sig tillbaka under gymnasietiden och målet för högre studier ska vara att de slutförs. 

Reformera studiemedlet

Studenter som inte får ihop sin ekonomi riskerar att antingen avbryta sina studier eller tvingas arbeta och därmed inte fokusera på sina studier. S-studenter föreslår en höjning av bidragsdelen i studiemedlet och en sänkning fribeloppet. Studenter ska garanteras en god ekonomi, vilket medför att studier kan bedrivas på heltid. 

Studier på heltid ska motsvara en arbetsvecka och tempot på utbildningen ska vara motsvarande. Vidare bör de som studerar till bristyrken få möjlighet att skriva av studielånet efter exame,n vilket ger goda incitament för studenter att välja utbildning inom områden där behov av arbetskraft finns. 

Ta steg mot treterminsystem

Sommarperioden utgör en idag outnyttjad resurs. Att möjliggöra studier under sommarmånaderna skulle förkorta studietiden samtidigt som ekonomin tryggas under perioden. 

Som ett första steg mot ett treterminssystem vill vi se en förstärkning av antalet relevanta sommarkurser, i synnerhet för bristyrken som exempelvis regeringens senaste satsningar på sommarkurser inom lärarutbildningen.

Studier är en rättighet som ska gälla alla, oavsett hur mycket dina föräldrar har studerat eller vilken bakgrund du har. Om svensk arbetsmarknad ska klara av de förändringar som sker bör även vägarna in till högskolan vara många. 

Att möjliggöra högre studier krävs för det samhälle som vill hänga med utan att lämna någon efter sig. 

Nasra Ali,
Förbundsordförande, Socialdemokratiska studentförbundet
 
Frida Gunnarsson,
Ansvarig för högre utbildning och psykisk ohälsa, Socialdemokratiska studentförbundet

Emelie Markianos,
Ekonomiskpolitisk ansvarig, Socialdemokratiska studentförbundet

Vad tycker du om de tre alternativen?