Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Black Week börjar om

 
Dagar
 
Timmar
 
Minuter
 
Sekunder

"Vi löser inte den höga etableringsåldern med ett alexanderhugg"

Svenskt Närlingsliv skriver en replik angående S-studenternas förslag om hur vi ska sänka etableringsåldern.
1 av 1

Svenskt Näringsliv med en replik till S-studenters debattartikel 24/6.

Svenskt Näringsliv & Gunnar Lundmark SvD/TT

Debatt | 28/06/2018 13:56

REPLIK. Svenskt Näringsliv: "Att peka ut vissa yrkesgrupper för att skapa särskilda incitament till dem ter sig varken särskilt rättvist eller motiverat. Det som är bristyrke idag behöver dessutom inte nödvändigtvis vara det i morgon"

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

I en debattartikel den 24 juni 2018 uttrycker S-studenter att Svenskt Näringsliv i rapporten “Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade?”, föreslår insatser som tar oss tillbaka till en tid då högskolan var en plats enbart för privilegierade. Det stämmer inte.

Det är få förunnat att kunna tillbringa flera år mer än nödvändigt i högskolan utan att detta på olika sätt slår tillbaka senare i livet. Olika data pekar på att ”mindre priviligierade” personer både gör mer medvetna val och är mindre lånebenägna. De ”mer priviligierade” verkar i större utsträckning nyttja utbildning som konsumtion.  

Det är glädjande att S-studenter håller med om att etableringsåldern är för hög. Det ökande behovet av livslångt lärande gynnas varken av att vi tillbringar fler år än nödvändigt i högskolan eller att vi tillåter högskolan vara en kompensation för bristande studie- och yrkesvägledning. 

Det krävs därför långsiktiga lösningar som i den mån det är möjligt, kortar den initiala utbildningslängden, och kan öppna upp för fler möjligheter att fylla på eller lära om längre fram.

Vi är övertygade om att unga människor vill kunna göra medvetna val. Vi är också övertygade om att studenter vill klara av sina studier för att sedan få ett jobb som motsvarar den utbildningsnivå de har. Det förutsätter dock möjligheter att göra medvetna val och kunna få information om potentiella yrkesutgångar, lön osv. 

Sådan information saknas idag. Det får konsekvenser i form av till exempel lägre genomströmning. Bristen på information är något som Svenskt Näringsliv understrukit i cirka tio års tid och som har varit föremål för ett antal tidigare rapporter.

Vi delar S-studenters efterfrågan av ett treterminssystem. Ett sådant skulle kunna bidra till att snabba på studierna och därmed tidigarelägga etableringsåldern. De andra förslagen är dock tveksamma.

Tillträdet är viktigt men att tro att en sänkning av antagningskvoten för högskoleprovet ska lösa problemet med en hög etableringsålder är naivt. Betyg förklarar 25 procent av studieframgången. Resten beror på andra faktorer. Som vi också skriver i rapporten som refereras till finns forskning som visar att korrelationen mellan betyg och studieframgång är stark vid direktövergång men att den sedan avtar successivt. Inträdesprov som vi föreslår är en klart säkrare väg att gå. 

Att peka ut vissa yrkesgrupper för att skapa särskilda incitament till dem ter sig varken särskilt rättvist eller motiverat. Det som är bristyrke idag behöver dessutom inte nödvändigtvis vara det i morgon.

En sänkning av etableringsåldern kommer inte att lösas genom ett alexanderhugg. Det kräver en rad både små och stora reformer och en rejäl dos politiskt mod. Högre krav på studenter fungerar i många andra länder. 

Vi tror inte att svenska studenter på något sätt har lägre kapacitet än sina motsvarigheter internationellt. Sedan måste det givetvis finnas en balans mellan piskor och morötter.

Lyckas vi sänka etableringsåldern kommer det att frigöra stora ekonomiska resurser, resurser som delvis kan användas till just det alla efterfrågar, nämligen ökade möjligheter till ett livslångt lärande. 

Mikaela Almerud,
Högskolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv

Tamara Sobolevskaia,
Nationalekonom på Svenskt Näringsliv


Håller du med?