(S): "Psykisk ohälsa – ett problem som kräver gemensamma politiska lösningar"

Den psykisk ohälsan är vår tids snabbast växande folkhälsoutmaning. Antalet barn mellan 10 och 17 år med psykisk ohälsa har fördubblats de senaste tio åren. För unga vuxna mellan 18 och 24 år handlar det om en 70-procentig ökning under samma period. 

Det är en allvarlig och oroväckande utveckling som vi socialdemokrater tar på största allvar. För oss är det självklart att psykisk ohälsa inte är ett individuellt problem, utan ett samhällsproblem som kräver gemensamma politiska lösningar.

En ny studie från Karolinska institutet visar att förskrivningen av ångestdämpande mediciner till unga ökar. En annan rapport från BRIS visar att nästan 60 procent av alla 15-åriga tjejer uppger att de är nedstämda, att 4 av 10 inkomna samtal till BRIS handlar om psykisk ohälsa och att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga i åldrarna 5–19 år har fördubblats de senaste 10 åren. 

Dessa rapporter understryker allvaret i den växande psykiska ohälsan. För oss socialdemokrater är detta en utveckling vi inte kan acceptera. I vårt starka samhälle ska alla barn och unga klara skolan, ha en meningsfull fritid och ha roligt med kompisar. Inte må så dåligt att en får ångestdämpande mediciner.

Därför lanserar vi just nu det största trygghetsprogrammet i modern tid. Sverige ska bli tryggare – med en bättre välfärd. Vården ska ha resurser och kapacitet att ge människor den vård och det stöd de behöver, i rätt tid – det är inte minst viktigt när det gäller barn och unga, eftersom psykisk ohälsa i unga år riskerar att få stora negativa konsekvenser i framtiden om det inte hanteras på ett bra sätt. 

Skolan ska också bli bättre på att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa genom elevhälsan. Därför har vi dubblerat satsningarna på psykisk hälsa under mandatperioden, ökat resurserna till elevhälsan och ökat personalen med historiskt stora satsningar på välfärden.

Om vi socialdemokrater får förnyat förtroende vill vi genomföra ytterligare satsningar som ska stärka barn och ungas psykiska hälsa:  

• Screening: vi vill att elevhälsan ska genomföra regelbunden screening av elevers psykiska hälsa, inte bara av deras fysiska hälsa, för att tidigt upptäcka de barn och unga som mår dåligt eller far illa. Det ska vara lika självklart att prata om hur man mår som att mäta och väga sig.

• Snabb hjälp: vi vill satsa på fler psykologer och kuratorer samt en förstärkt vårdgaranti så att du inom tre dagar får träffa rätt person direkt på din vårdcentral, såsom en psykolog. På så sätt kan barn och unga få rätt hjälp snabbt, och köerna till Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) kortas. Landstingen får ett permanent tillskott på 250 miljoner kronor för att klara denna ambitionshöjning.

• Digitalt stöd: för många unga idag känns det lättare att ta en kontakt med vården digitalt än att fysisk uppsöka hjälp. För att det ska vara enkelt att få stöd och vägledning vill vi göra det möjligt för barn och unga i hela landet att söka vård och få professionellt stöd via en digital plattform. UMO.se, ungdomsmottagningarna på nätet, byggs ut så att den inte bara ger bra information, utan också blir interaktiv.

• Stöd vid självmordstankar: att må dåligt är inte ett brott och ska inte heller behandlas som det. Därför vill vi att det i första hand vara vården som rycker ut, istället för polisen, vid ett självmordslarm.

• Införa en familjevecka: Fem dagars extra ledighet för föräldrar som ger mer tid till barn och familj samband med lov

Barn och ungas psykiska hälsa är en angelägenhet och en investering för hela samhället. Barn som får rätt stöd blir trygga vuxna. I vårt starka samhälle ska inget barn eller ingen ungdom behöva vänta på att få rätt stöd och hjälp. 

Vi ska göra allt vad vi kan för att stoppa den växande psykiska ohälsan bland barn och unga. Det kräver fortsatta investeringar i välfärden, inte skattesänkningar. Den 9:e september är valet ditt!

Annika Strandhäll (S),
socialminister 

Philip Botström (S),
förbundsordförande SSU