Vännerna sörjer Sven-Bertil Taube
En duktig sångare och en älskvärd medmänniska – som var lite för snygg för att bli tagen på allvar. Så minns vänner, kollegor och experter Sven-Bertil Taube som har gått ur tiden, 87 år gammal.
Carola Häggkvist har uppträtt med Sven-Bertil Taube flera gånger genom åren och kallar honom för elegansen personifierad.
— Han var så enormt naturlig i sitt sätt att tala, att röra sig. Sättet han levererade text på var helt glimrande, säger hon till TT.
Som ung brukade hennes pappa spela Taube på gitarr hemma och redan före genombrottet med "Främling" tolkade Carola själv "Brevet från Lillan" i tv, 1980. Hon säger att det känns märkligt att han har gått bort.
— För mig är han en enormt stor klenod som har gått ur tiden. Men han kommer alltid att finnas kvar genom sångerna.
Gitarristen Daniel Gilbert, som bland annat har stått på scen tillsammans med Taube på Håkan Hellströms Ullevi-konsert 2016, tar emot beskedet med sorg.
— Det var jättetråkigt att höra. Jag har ju träffat honom några gånger och spelat. Han var en fin människa och det lös igenom hela tiden. När vi spelade ihop kunde han knappt se så han fick sin hustru att recitera texten vi skulle spela vilket var väldigt fint, säger Gilbert.
Ebbot Lundberg, rocksångare som är mest känd för sina år i The Soundtrack of our Lives, är en av de många som har gästat Sven-Bertil Taube under dennes spelningar på Gröna Lund.
"Han förespråkade stil, skönhet, kärlek och framför allt en professionalism som få artister i världen besitter. En sann förebild. Naturligtvis lämnar han ett stort tomrum", skriver han till TT.
"Var för snygg"
Som skådespelare hyllades Sven-Bertil Taube för både film- och scenroller på senare år. Men i början av karriären var han underskattad och togs inte på allvar, berättar filmjournalisten Gunnar Rehlin.
— Man misshushållade lite med honom, för det var väldig mycket att han fick göra sexkomedier. "Lejonet och jungfrun" och vad de hette. Han var en snygg och trevlig man. Jag tror att det kan ha varit för honom som det ofta är för kvinnor – han var för snygg, säger Rehlin.
Samtidigt hade han vissa framgångar som actionhjälte utomlands, med bland annat med polisthrillern "Marionett i kedjor" (1971) och krigsfilmen "Örnen har landat" (1976).
— Men att bevisa hur bra han var, var ju bland det sista han gjorde med "En enkel till Antibes" – en otroligt fin och rörande story där han verkligen totalt dominerade filmen, säger Gunnar Rehlin.
"Otroligt trevlig"
Han har själv träffat Sven-Bertil Taube. Vid inspelningen av Bille Augusts "Jerusalem", där Gunnar Rehlin var med och gjorde bakomfilmen, hade han och Sven-Bertil Taube bungalows bredvid varandra.
— Han var otroligt trevlig att umgås med. Han var en gentleman och det kändes i rollerna han gjorde. De gick hand i hand med den person han var.
Musikjournalisten Stefan Wermelin kallar Sven-Bertil Taube för ett stycke svensk kulturhistoria.
— Sven-Bertil lyckades hålla sin fars repertoar vid liv under väldigt lång tid. Han var en stor del av svensk kulturhistoria och hans pappa var väldigt stolt över honom, säger han och fortsätter:
— Han var en säker, allsidig framförare. Han såg bra ut och han var dessutom en bra skådis som arbetade väldigt flitigt.
