Svenskt drama bränsle i den iranska revolten

Sedan "Motståndaren" spelades in har en protestvåg skakat Iran. Motståndet är initierat av kvinnor som gör uppror mot regimen efter 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död i moralpolisens förvar och kravet på att kvinnor ska bära huvudduk.

Regissören Milad Alami märkte under filmfestivalen i Berlin i februari, där "Motståndaren" visades, att många knöt an till hans film och såg den som ett inlägg i debatten, eller till och med som ett vapen för revolutionen som de hoppas kommer.

— För att vara helt ärlig gjorde vi ju filmen innan, men jag tycker att den är det. Det här är det enda jag kan och om det är ett sätt för mig att säga någonting om hur korrupt den här regimen är som frihetsberövar folk, så kommer jag att använda mig av det, förklarar Milad Alami inför "Motståndarens" biopremiär den 31 mars.

Jagad av moralpolisen

Filmen handlar om elitbrottaren Iman som flyr hals över huvud med sin familj från Iran till Norrbotten, där han finner en ny samhörighet i lokala brottningsklubben.

Men motståndaren finns inte bara på brottningsmattan. Iman har flytt från Iran på grund av en hemlighet som gjort att moralpolisen velat sätta dit honom: han har haft en relation med en man, något han försökt förtränga.

Känslorna plågar honom och inte minst hans fru, spelad av Dramatenskådespelaren Marall Nasiri.

Iman spelas av Payman Maadi, en internationellt känd iransk skådespelare. Milad Alami berättar att rollen i en film om sexualitet har fått konsekvenser för skådespelaren som var i Iran när protesterna bröt ut i höstas. Han har inte kunnat lämna landet sedan dess.

— Han är i Iran och officiellt är det ingen som säger att han inte kan ta sig ut. Men han vet att om han provar att ta sig ut så kommer han inte att kunna göra det.

Testar gränserna

Milad Alami står i kontakt med Payman Maadi och säger att stjärnan är stolt över filmen.

— En skådespelare som han försöker hela tiden att testa gränserna. Det är lite som att leka med elden. Jag tror att han är medveten om vad det kommer att få för konsekvenser för honom, men han har ett liv utanför Iran och kände att det var dags att göra en sådan här roll. Han har aldrig gjort något liknande.

En stor del av "Motståndaren" handlar om hur Iman och hans familj ideligen får bryta upp och slussas mellan olika boenden i Norrbotten, allt medan deras ärende sköts av knastertorra svenska handläggare på Migrationsverket.

Milad Alami var själv asylsökande och är engagerad i frågan.

— När vi kom hit fick vi väldigt snabbt asyl och jag upplevde aldrig att jag fick höra att jag kommer från ett terroristland. Men när jag jobbade två år med ensamkommande flyktingar var det jättemånga som fick höra det direkt.

Milad Alami kom till Sverige från Iran som sexåring 1988. Till slut hamnade han i Skellefteå där han växte upp. För honom var det viktigt att skildra det han beskriver som det omänskliga i det svenska flyktingmottagandet, jämfört med hur det såg ut när hans familj kom hit.

— Det är omöjligt att göra en film som utspelas i det här systemet utan att tänka att vi borde vara mer humanistiska. Vi kunde göra det på ett sätt där folk inte får känslan av att vara bara ett nummer.

TT: Har du något svar på hur vi ska göra i stället?

— Jag tycker att filmen ska ställa frågor, undersöka saker och efteråt är det upp till oss att se om man kan göra något åt det. Men jag har inte något enkelt svar på det.