Moki Cherry – mer aktuell än någonsin
14 år efter Moki Cherrys död tas för första gången ett helhetsgrepp i en utställning om hennes svårfångade, gränsöverskridande konstnärskap. Moderna museet i Malmö vill presentera ett livsverk av en konstnär som går i dialog med vår tid.
Moki Cherry föddes 1943 med namnet Monika Marianne Karlsson i Koler i Norrbotten.
Hon växte upp i Skåne och flyttade sedan till Stockholm 1962 för att studera på Tillskärarakademin och Beckmans designskola.
1964 fick hon dottern Neneh Cherry tillsammans med musikern Ahmadu Jah och 1968 fick hon sonen Eagle-Eye Cherry tillsammans med den amerikanske jazzmusikern Don Cherry (1936–1995).
Under en stor del av livet bodde hon dels i Tågarp i norra Skåne, dels i New York.
Moki Cherrys konst förenade textil, måleri, skulptur och scenografi och det som utmärkte henne var hur vardagsliv och konst länkades samman.
Tillsammans med maken Don Cherry drev hon det internationella teater- och musikprojektet ”Organic music” och senare drev hon Octopussteatern tillsammans med Anita Roney samt barn och ungdomar i Tågarp.
Under 1970-talet var hon praktiserande buddist och hennes konst har tydlig inspiration av konst- och kulturhistoria, liksom spirituella riktningar från både väster- och österländska traditioner. I verken finna naivistiska inslag och symboler och här finns både människor och andra varelser. Senare i livet skapade hon verk med spår av kubism och mer abstrakta former.
Källa: Moderna museet i Malmö
— Den uppmärksamhet hon får nu har hon inte haft förut, säger kuratorn Elisabeth Millqvist.
Hon ser flera orsaker till att Moki Cherry (1943–2009) tycks vara mer aktuell än någonsin.
— Textila verk väcker jättestort intresse och det är något som Moki Cherry är känd för. Det kollektiva väcker stor uppmärksamhet, hon har ett kollektivt arbetssätt, och så är det också det gränsöverskridande.
— Hon går i dialog med vår tid och de ambitioner som finns i dag.
Vardag blir konst
Moki Cherry, född i Norrbotten som Monika Marianne Karlsson, hade förmågan att omvandla vardagen till konst.
Hennes hem gestaltades med väggmålningar och storskaliga teckningar, som kunde rullas ihop och ställas ut. Av ett textilt konstverk kunde hon sy en väska att packa sina kläder i när hon skulle ut på turné. Hennes möbler hemma blev till konstverk och hennes konst blev till makens, jazzmusikern Don Cherrys, skivomslag.
— Det finns en anledning till att de här stora utställningarna aldrig har gjorts, för hennes konst var någonting annat. Den var inte till för att visas i gallerier, säger utställningens andra kurator, Andreas Nilsson.
Hemmet, en gammal skola i Tågarp i norra Skåne som familjen flyttade till 1970, blev en samlingsplats för musik, teater, barnverksamhet och konst. Som kvinna tvingades Moki Cherry att axla ett stort ansvar för hem och familj.
— Hon skrev senare i livet om hur hon överlevde genom att om omvandla hemmet och det som förväntades av henne där till något kreativt, säger Andreas Nilsson.
Scenografi och affischer
Hon samarbetade tätt med sin man Don Cherry vid spelningar och med skivor, som blev till multikonstverk genom hennes konst. Först i "Movement incorporated", sedan i "Organic music theatre" som så småningom blev till "Organic music". Här förenades konsten, musiken och livet – och Moki Cherry stod för scenografi, scenkläder, affischer och skivomslag.
Ett av de få klädesplagg som finns kvar efter henne i dag är en scenskjorta till Don Cherry, som visas i utställningen. Elisabeth Millqvist ser den som ett exempel på hennes betydelse för publikens helhetsupplevelse av "Organic music".
— Hon var en jättestor del av att gestalta det vi minns av dem i dag.
Också barnen involverades i skapandet. Tillsammans med Anita Roney hjälpte hon barn och ungdomar i Tågarp att sätta upp avancerade barnteaterföreställningar, som turnerade runt om i landet. I Tågarp spelades också barnprogrammet "Piff, Paff, Puff" in för SVT.
Inskriven i konsthistorien
— Att barnen kunde vara med, att musiker kunde vara med, det var genreöverskridande, och det tilltalar oss i dag, säger Elisabeth Millqvist.
Moki Cherry var under 1970-talet praktiserande buddist och även senare i livet var buddistisk filosofi en viktig influens. Samtidigt var hon tydligt inspirerad av västerländsk konst- och kulturhistoria.
Elisabeth MIllqvist hoppas att utställningen ska bidra till Moki Cherry blir permanent inskriven i den svenska konsthistorien.
— När man fördjupar sig i hennes konst tror jag att man kan känna en närhet till den.
