Imperiet 1986 med medlemmarna Fred Asp, Christian Falk, Per Hägglund och Joakim Thåström. Arkivbild.
Imperiet 1986 med medlemmarna Fred Asp, Christian Falk, Per Hägglund och Joakim Thåström. Arkivbild. - Foto: Kent Östlund/SvD/TT

Filmaren om Imperiet: Odödlig historia

Bandet Imperiets uppgång och fall säger mycket om tiden vi lever i, tycker filmaren Balsam Hellström som ligger bakom dokumentären "Ett hjärta är alltid rött". Det finns något allmängiltigt över deras berättelse, säger han.


Fakta: Imperiet

Bildades ursprungligen av Thåström och Stry Terrarie under namnet Rymdimperiet, som ett sidoprojekt till Ebba Grön. När Ebba Grön upplöstes 1983 fortsatte gruppen under namnet Imperiet, minus basisten Lennart "Fjodor" Eriksson som hoppat av.

Imperiet blev sedan ett av Sveriges största band på 80-talet, med lp:n "Blå himlen blues" från 1985 som det stora genombrottet. Sedan följde albumen "Synd" (1986) och "Tiggarens tal (1988) innan gruppen lade ned och Thåström inledde en solokarriär.

Gruppen gjorde sin sista spelning i Sverige på Ritz i Stockholm den 11 september 1988.

Historien om den svenska punken har redan berättats, anser Hellström. Men det som hände efteråt på 80-talet pratar vi inte om lika mycket. Speciellt Imperiet förtjänar att lyftas – både för musiken och den personliga berättelsens skull, tycker han.

— Allt det där med deras problematik är en så odödlig historia. Att de hade svårt att tackla framgångarna. Att vara ung och bli känd och att bli lurad av skivbolag.

Imperiet är också ett tacksamt ämne eftersom bandet verkade under en spännande tid. 80-talet präglades av stora politiska förändringar, samtidigt som Imperiet visade glödande politiskt engagemang, bland annat för ANC och genom sina omtalade konserter i Nicaragua.

— Det där speglar samtiden på ett intressant sätt. Jag tänker på svensk utrikespolitik nu, och Gaza. Att det är så väldigt tyst. Det är som att det är mycket ängsligare i dag, säger Balsam Hellström.

Balsam Hellström. Pressbild.

"Roliga samtal"

Till filmen har han lyckats jaga fram massor av obskyrt arkivmaterial, bland annat från bandets resor till Nicaragua och Mexiko. Han har också intervjuat alla levande bandmedlemmar och många personer runtomkring.

Joakim Thåström är annars inte den som låter sig intervjuas hur som helst, speciellt inte om gamla tider.

— Nej, det är väl ingenting han drömmer om att få göra om man säger så. Men när han väl har bestämt sig för att göra det så gör han det verkligen. Det har varit extremt problemfria och roliga samtal.

Pengarna försvunna

Att Balsam Hellström har fått det förtroendet beror bland annat på att han är kompis sedan flera år med flera av Imperiet-medlemmarna. Såg han inga problem med att intervjua sina vänner?

— Jag tänkte mycket på det där innan. Men i det här fallet så handlar det inte om något prekärt eller avslöjande. Det hände för 40 år sedan och de är vuxna människor som berättar vad de tycker att de kan stå för och inte stå för.

Några frågor förblir obesvarade. Till exempel kan ingen i dag svara på vad som hände med Imperiets pengar. Allra minst skivbolagspersoner som inte har velat vara med i dokumentären. Det finns heller inga dokument kvar från den tiden.

— Det där var svårt. Det är bandets upplevelse att pengar inte kom in. Men ingen i bandet är speciellt brydd av det. Det var lite som Joakim säger i filmen – det var fult att prata pengar då, säger Balsam Hellström.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!