Fares Fares bär brödbiten i den högra handen, tar små bitar. Njuter.
Till "Eagles of the republic", Tarik Salehs avslutande del i Kairo-trilogin, har Fares Fares hållit sträng diet. I mitten av maj började inspelningarna i Istanbul och nu återstår inspelning i Göteborg. Filmens premiär är planerad till hösten 2025.
Regissören Tarik Saleh möter Fares blick och ler. Med bara två inspelningsdagar kvar unnar han sin huvudrollsinnehavare njutningen.
Efter framgångarna med "The Nile Hilton incident" och "Boy from heaven" avslutas trilogin med "Eagles of the republic" där Egyptens mest älskade skådespelare George Fahmy (Fares Fares), pressas att spela huvudrollen i en film beställd av makten.

Men Fares Fares roll i trilogin är större än så. Hans medverkan är helt avgörande, enligt Tarik Saleh, som beskriver hur samarbetet bygger på överenskommelser.
— Man gör filmen tillsammans. Då gör man karaktären och relationerna tillsammans, utvecklar Fares Fares.
Den äkta känslan
För att något ska kännas äkta behöver alla vara med på det. Tarik Saleh jämför med barndomens rollspel.
— Om någon säger “vi leker ju bara”, då blir den personen cancelled direkt eftersom personen inte har förstått att det är på riktigt, säger han.

Filmerna har inte kunnat spelas in i Kairo. Redan inspelningen av den första filmen stoppades och produktionen fick lämna Egypten, ett land som Tarik Saleh har en stark koppling till. Istället återskapas miljöerna från Kairos gator på skärmar runt jaguaren med George Fahmy (Fares Fares) bakom ratten.
— Att bara få se gatorna, att uppleva dem, det blir väldigt verkligt, säger han.
I en annan scen är han på väg hem samtidigt som en i teamet trycker till stötfångaren så att bilen följer vägen.
Tarik Saleh fäster blicken på en av bildskärmarna. Han följer kamerarörelsen.
— And cut. Nice, that was good, wonderful, säger han leende och går fram till några ur filmens internationella team som totalt består av över 160 personer.

Kärleken till bion
Tarik Saleh beskriver filmen som en hyllning till den egyptiska filmindustrin, en kärleksförklaring till bion. Förändringens “Tänk om…” är något som han vill tro på.
— Det är klart att det är en dröm för mig, att de här filmerna i en annan version av Egypten kommer att visas på en biograf där. Det vore helt magiskt, framför allt den film vi gör nu.
