Liljestrand: Fortsatt tuffa år för kulturen
Kulturministern flaggar för fortsatt "tuffa år". Det gäller både för kulturen och Sverige i stort. Vi behöver ta oss igenom det, säger Parisa Liljestrand (M).
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Parisa Liljestrand om vad regeringen gjort för kulturen:
— Vi har instiftat fler och längre stipendier, sett till få en höjd biblioteksersättning och tagit fram en strategi för kulturella och kreativa branscher. Vi har ändrat och förbättrat avtalet för konstnärers ersättningar (MU-avtalet), säger hon.
Senast den 16 oktober ska Myndigheten för kulturanalys (Myka) presentera en undersökning av hur den privata finansieringen av kultur ser ut i Sverige i dag.
— Oavsett vad den visar så tror jag att den kommer vara ett bra avstamp för en fortsatt diskussion om hur vi kan stärka kultursektorn och bredda dess finansiering, säger Parisa Liljestrand.
Kulturministerns exempel på hur privat finansiering av kulturlivet kan komma att se ut:
— Det kan handla om filantropi, stipendier och insamlingar men också egenfinansiering, biljettintäkter och så vidare. Det är viktigt att vi pratar om hur kulturen kan bära sig på flera ben än bara det statliga, säger hon.
Kulturaktörer runt om i Sverige vittnar om en ny ekonomisk utsatthet till följd av en skral statlig kulturbudget. Enligt Marita Jonsson på Körsbärsgårdens konstcentrum på Gotland pågår det ett "krig mellan regeringen och kulturlivet". Det håller inte kulturministern med om.
— Jag skulle inte kalla det krig. Den här regeringen har gjort en rad saker för att möjliggöra för kulturskapare, säger Parisa Liljestrand.
Samtidigt vittnar kulturaktörer runt om i landet om att läget är akut: musikhus och fria teatergrupper tvingas lägga ned verksamheten. Andra går på knäna.
— I en lågkonjunktur drabbas tyvärr alla delar av samhället, inklusive kulturen.
Budgetarbetet pågår
Arbetet med nästa års budget, som presenteras i september, pågår för fullt. Förra året försvarade Parisa Liljestrand kulturbudgeten med just en hänvisning till det ekonomiska läget. Kulturen fick stå tillbaka.
— Min uppgift som kulturminister är att vara en del i den regering som fattar beslut för Sveriges bästa. Då behöver man prioritera.
I ett mejl till TT skriver kulturministern att det "är en borgerlig grundhållning att öka kulturens frihet och i det ligger att minska det offentliga beroendet". Samtidigt betonar Parisa Liljestrand att hon inte står för en politik där statens kulturella ansvar minskar. Hon nämner nationalscenerna som ett exempel på kultur som fortsatt behöver statlig finansiering.
— Men det är också viktigt att våga prata om att vi med privat finansiering kan få ett starkare, friare och roligare kulturliv.
Är det verkligen "rolig" kultur vi behöver?
— Kulturen spelar många roller i samhället. Den ska utmana och samla oss, vidga våra perspektiv och vyer. Men också underhålla oss.
Kultur som exportvara
Under Almedalsveckan deltog kulturministern i seminarier anordnade av bland andra Spotify och Dataspelsbranschen. Hon tackade däremot nej till att inviga Kultur i Almedalen och kom inte till deras seminarier. Det ska man dock inte förstå som att hon fokuserar på mer kommersiell kultur som går att exportera, säger hon:
— Under min tid som kulturminister har jag undersökt frågan om hur privat finansiering av kulturlivet kan underlättas. Men det är inte mitt enda fokus. Man klarar att hålla fler tankar i huvudet samtidigt.
