”Drömlandet” på Tekniska museet i Stockholm handlar om framväxten av det moderna Sverige – från dynamit till Spotify via köksassistenten och Pirate Bay.
När det kommer till utvecklingen från fattigland till välfärds- och innovationsland är Sverige tillsammans med Japan världsunika, poängterar Peter Skogh. Bara dessa två länder ändrades så snabbt från början av 1800-talet till 1970-talet:
— Sedan skiljer de sig åt på flera sätt, men det är en väldigt inspirerande berättelse, säger han.
Konsten
Historien om ”snilleindustrin”, om uppfinnarna, deras envishet och maskiner (AGA-fyren, rullatorn, bankomaten, strålkniven för hjärntumörer) finns kvar, men är vida utbyggd. Nu sätts den för första gången in i ett samhälleligt sammanhang som inbegriper även människorna, konsten och litteraturen.
— Tanken är att visa vad vi gör med uppfinningarna och tekniken och vad den gör med oss, säger Peter Skogh.
I mitten tronar den gigantiska ångmaskinen som en gång pumpade upp vatten ur kolgruvan i Höganäs. Närmast oflyttbar står där den där den alltid har stått, som museets själva hjärta, men presenteras nu i en utställning som inkluderar såväl Ulla Wiggens konst som citat av Lars Norén.
Pacifist
Prototypen till Jas 39-2 Gripen visas tillsammans med berättelsen om den före detta stridspiloten, sedermera pacifistiske konstnären Åke Hodell. En halv våning upp kan besökarna slå sig ner för att se ett bildspel om människorna och deras nya maskiner till nygjord musik av Bob Hund-trummisen Christian Gabel.
— Det är en emotionell resa genom den svenska teknikhistorien, inspirerad av scenkonst, säger Fanny S Aupeix, museets kreativa direktör.
Men med Drömlandet kommer även Avfallslandet, geopolitiska spänningar och klimatkris.
— Slit och släng blev ett begrepp, ”Tyst vår” kommer, då börjar vi prata om andra aspekter, säger Peter Skogh.
Sammantaget blir det tydligt, tycker Peter Skogh, hur vi i samtiden gärna överskattar hastigheten men också missförstår och underskattar den tekniska utvecklingens våldsamma kraft över tid.
Det blir sällan så som vi tror.
— Det är enormt trösterikt, därför att det betyder att vi har agens, vi kan vara med och forma, och vi har alltid format vår framtid.
