Svensk film krisar och utan en starkare finansiering "riskerar vi ett läge där publiken sviker", enligt regeringens särskilda utredare Eva Bergquist. Från filmbranschen finns höga förväntningar på kraftfulla åtgärder, inte minst för att stärka finansieringen.
Enligt kulturminister Parisa Liljestrand (M) har svensk film "både en guldålder och en istid på samma gång".
— Man har gjort ett mycket kompetent arbete i att ta sig an filmens utmaningar på ett välbalanserat sätt och komma med goda förslag, säger hon efter att ha tagit emot utredningen.
"Fint anslag"
I dag får film cirka 680 miljoner kronor i statliga anslag (varav 100 miljoner kronor till så kallad produktionsrabatt för att locka filmproduktioner till Sverige) vilket internationellt sett är lågt. Filmutredningens förlag skulle öka medlen till svensk film med cirka 200 miljoner kronor, enligt Eva Bergquist.
Parisa Liljestrand vill inte säga något om hur mycket pengar som borde tillföras.
— Det man kan konstatera är att svensk film är betydligt större än det som är statligt finansierat. Jag tycker det är ett fint anslag från utredningen att man möjliggör tanken på en breddad finansiering.
Filmutredningen föreslår en ny filmfond med budget på cirka 300 miljoner kronor som ska finansieras av staten, biografägarna och strömningstjänsterna tillsammans. En del av dessa pengar ska gå till större filmproduktioner, "dyra filmer", enligt Eva Bergquist.
"Dyrt gå på bio"
Utredningen tycker också, likt stora delar av filmbranschen, att biomomsen ska sänkas till 6 procent – samma moms som övrig kultur – för att göra det mindre dyrt att gå på bio.
Biografägarna men också strömningstjänsterna ska bidra till den nya fonden, de senare genom en ny avgift på 1,5 procent av årsomsättningen – en låg avgift enligt utredningen.
— Vi kan konstatera att 16 länder i EU redan har infört den här typen av avgifter, vi har också velat undanta strömningstjänster som redan är aktiva och investerar mycket i film och serier, som TV4 och Netflix, säger Eva Bergquist.
