För några år sedan gick Felix Sandman in i väggen och fick ta en lång paus. Musiken har han återkommit till – och bland annat släppt en låt med sin fästmö Andrea Källströms band Lennixx.
Nu är han tillbaka även som skådespelare. Den 1 juni är det premiär på strömningstjänsten SkyShowtime för ”Trion”, dramaserien baserad på författaren Johanna Hedmans roman med samma namn.
— Det här är det största, finaste och mest nära-till-hjärtat-projektet jag har gjort på väldigt länge. Kanske någonsin, säger Felix Sandman entusiastiskt.
Triangeldrama
I ”Trion” spelar han konstnären August som blir inblandad i ett triangeldrama med den olyckliga rikemansdottern Thora (Rebecka Harper) och litteraturstudenten Hugo (Seth Manteus). Den senare kommer storögd från Lund och dras in i de båda andras värld bland konstnärer, dekadenta fester och stora vindsvåningar i Stockholm.
— För många är de första åren som vuxen en väldigt ”drömmig” tid med många känslor och starka färger. Man vill göra allt och känner så mycket saker, men håller tillbaka sig själv för att våga ta vissa steg och ”Trion” handlar om vad det får för konsekvenser, förklarar Felix Sandman.
Felix Sandman har tidigare gjort roller i till exempel Netflixserien ”Störst av allt", samtidigt som han har hållit på med musik. Så vad blir det framöver.
— Både och! Jag är väldigt kär i film just nu. Och har alltid varit. Men jag har vuxit och känner att jag är på en plats där jag vet vad jag vill göra inom det. Och det är mycket. Låt mig göra det framförallt och sen göra musik samtidigt med det.
Två tidsplan
”Trion” utspelas i två tidsplan. 20 år framåt i handlingen återser Hugo Thora och försöker trevande reda ut sina känslor för henne. Den äldre Hugo spelas av August Wittgenstein, den tyske skådespelaren som är känd för svenska tv-tittare från framförallt nyinspelningen av ”Trolösa” på SVT i fjol.
Han tycker att tidshoppet i serien skapar en form av nostalgi som många längtar efter i vår tid.
— Jag känner inte någon som inte tänker: ”Vad bra vi hade det för 20 år sedan”. Många saker är så oroväckande i dag att man bara drömmer sig tillbaka ibland då och då.
Så du menar att vi är extra mottagliga för nostalgi just i dessa tider?
— Jag skulle kunna tänka mig att det är så. Jag har inga bevis på att det är så. Men det är bara en liten teori jag slänger in här, säger August Wittgenstein och skrattar.
