"Skapar en normalisering av det sjuka" – kritiken efter Gina Tricots kampanj

I veckan har Nyheter24 tidigare skrivit om Boråsbaserade klädjätten Gina Tricots senaste kampanj som i sociala medier kritiserats för att trigga ohälsosamma kroppsideal och ätstörningar.

Osunda ideal och ätstörningar i modebranschen har diskuterats i årtionden, samtidigt som sociala mediers framväxt kan innebära en ökad risk för "triggers".

Detta då främst unga personer exponeras för mängder av olika budskap kring kroppsideal, medan det finns en grupp människor som är extra sårbara för det som sprids – de som lider av ätstörningar.

Risk för glorifiering av ätstörningar

För att få förstå hur exponering av ohälsosamma kroppsideal kan påverka unga negativt tog Nyheter24 kontakt med den ideella föreningen SHEDO. Föreningen, vars syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende, menar att det är problematiskt när sociala medier och företag reproducerar ätstörda kroppsideal och sprider kroppshets.

– När företag väljer att fronta personer med ätstörningar skapas en normalisering av det sjuka. Det finns även risk för glorifiering, vilket riskerar att skapa eftersträvan efter osunda ideal och kan vara mycket triggande för den som är, varit eller riskerar att drabbas av en ätstörning, säger frivilligorganisationen SHEDO till Nyheter24.

Föreningen poängterar däremot att det är viktigt att kritik riktas mot företaget och inte personen som är drabbad av ätstörning.

– Företag har ett stort ansvar i denna fråga och bör tänka på välbefinnandet hos personer som de väljer att samarbeta med så väl som målgruppen de riktar sig mot. Detta är särskilt viktigt när målgruppen i fråga är yngre personer där ätstörningar är överrepresenterade.

Saknas insikt om mängden triggande material

Inom ätstörningsvården finns det en medvetenhet kring "triggers" vid ätstörningar. Men ofta kan det saknas insikt om mängden triggande material på sociala medier och aktuella kampanjer i butiker som kan vara – triggande.

– Sociala mediers framväxt har inneburit en ökad risk att exponeras för "triggers". Flera sociala medier har utvecklat algoritmer som riskerar att förvärra ätstörningar genom att föreslå triggande inlägg. På många plattformar förekommer dessutom bristande rutiner för hantering av destruktivt material.

Cassandra Lawrence menar att det på sociala medier som Instagram, Facebook och Twitter går att välja vilka du följer och vilka som kan se vad du lägger ut. Medan bland annat Tiktok i stället sprider videor till så många som möjligt och algoritmer styr vad som syns på skärmen. 

– Vi ser därför ett behov av att ätstörningsvården får kunskap om detta och verktyg för att stötta den drabbade. En viktig del i detta är att behandlare får möjlighet att sätta sig in i hur de sociala plattformarna fungerar för att förstå hur det riskerar att påverka den som är drabbad.

Skeva kroppsideal reproduceras

Att ta del av det oändliga flödet med inlägg på sociala medier samt se en viss typ av reklam i telefonen, på tv eller i omgivningen riskerar att skapa en känsla av oduglighet. 

– Konsekvensen av detta är att fler blir missnöjda med sig själva och insjuknar i ätstörningar, samtidigt som möjligheten att bli frisk försämras eftersom de skeva kroppsidealen ständigt reproduceras.

Många gånger handlar ätstörningar om att det är något eller någon som triggar personen att tänka på kropp, mat eller ätande. Därför menar Cassandra Lawrence att det är viktigt att minska risken för triggers genom att bland annat undvika att prata om vikt, kalorier och att använda bilder på avmagrade kroppar. 

– Att prata om ätstörningar och annan psykisk ohälsa är en viktig del i det förebyggande arbetet. Med det sagt är det viktigt att tänka på hur samtalen förs och ha förståelse för att viss typ av information kan trigga i gång negativa känslor och beteenden.

Fokus bör sålunda vara på personens mående och bakomliggande faktorer samt möjligt att må bättre. Om en person tillfrisknat från sin ätstörning är det viktigt att fokusera på det som varit bra.

Högt tryck på ätstörningsvården

Föreningen SHEDO har sedan flera år tillbaka gett stöd till drabbade av ätstörningar. Cassandra Lawrence berättar däremot att de inte har möjlighet att ta emot alla som söker sig till dem – på grund av ett mycket högt tryck.

– Vi anser att stödverksamheter i civilsamhället fyller en viktig funktion i att ge ett medmänskligt stöd till drabbade och närstående samt komplettera vården. Detta stöd är lättillgängligt och kan ibland verka som en bro vidare till professionella stödinsatser, avslutar SHEDO.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Ideella föreningen Shedo

Ätstörningslinjen 020-20 80 18

Frisk & fri Riksföreningen mot ätstörningar

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80