Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Jesus och häxor – så kom det svenska påskfirandet till

Nyheter | 30/03/2018 15:39

Hur kan något - i relation till varandra - så motsägelsefullt som häxor och Jesus firas och minnas under samma helg? Det här tog Nyheter24 reda på.

Påsk får oss att tänka på främst två saker: Jesus och häxor. Men hur kan något - i relation till varandra - så motsägelsefullt firas och minnas under samma helg? 

Det här bestämde Nyheter24 sig för att ta reda på. För att hänga med så måste man komma ihåg en del från religionslektionerna så låt oss ta det från början.

Sista måltiden var bara början

Enligt det Nya testamentet var det under skärtorsdagen som Jesus åt sin allra sista måltid med sina tolv lärjungar. Senare under natten blev han förråd av Judas som hade fått 30 silvermynt av romerska soldater för att avslöja vem Jesus är. Han avslöjade honom med en kyss.

Jesus dömdes till döden och korsfästes under långfredagen. Anledningen till att han dömdes för första början var att han ska ha kallat sig för "judarnas kung", enligt Svenska Kyrkan.

Jesus
Bild: TT

Skärtorsdagen kom att bli den allra första nattvarden. Det är nämligen historien om hur Jesus delade bröd och vin som är grunden för den kristna nattvarden. Nuförtiden firas skärtorsdagen med en mässa i kyrkan, medan långfredagen ses som sorgens dag. Då är det stilla och nedstämt i kyrkan, varken musik eller kyrkklockor hörs och i de flesta kyrkor hålls gudstjänst om Jesus korsfästelse. 

Häxprocesserna

För den som inte går till kyrkan förknippas påsken oftast med påskägg, harar och häxor. Barn klär ut sig till påskkärringar och knackar dörr och önskar glad påsk. Och ja, vi kommer till hur det kunde bli så "galet".

Det rör sig om en folktro om att alla onda makter släpptes fria i samma stund som Jesus dömdes till döden. Därför har skärtorsdagen blivit en viktig dag för häxorna som under natten flyger till Blåkulla för att träffa Djävulen. Något vi kanske tar lätt på idag, men som man inte gjorde för flera hundra år sedan då man tände brasor, avlossade skott och påsksmällare för att skrämma iväg häxor. 

Häxprocesserna under 1600-talet dödade över 200 kvinnor
Bild: TT

Rädslan för häxor blev till slut så stor att man under 1600-talet började med häxprocesser. Mer än 200 kvinnor torterades och avrättades i Sverige.

Innan den sista häxdomen avkunnandes 1704 och dödsstraffet för trolldom togs bort 1779 var tron på häxor så allvarlig att människor ställde undan redskap som hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar, innan skärtorsdagen. Man målade också kors på fähusdörren eller lade stål i ladugårdens tröstel. Detta för att man trodde att häxorna skulle kunna använda sig av redskapen, eller djuren, för att ta sig till Blåkulla. 

Bild: Pixabay

Från imitation till tradition

Det här bondesamhällets häxföreställningar som har har influerat dagens påskkärringar. Man är dock osäker på exakt när det här började, men man vet att det existerade åtminstone vid början av 1800-talet i västra Sverige. Först 100 år senare började traditionen sprida sig vidare till övriga landet.

Idag är det många barn som går utklädda till påskkärring i Sverige och Finland. Många påskkärringar går dock ut i jakt på godis på påskafton, medan östra Sverige vanligen går på skärtorsdagen, skriver Nordiska Museet

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

Firar du påsk?