Utbränd eller bara trött? Så här vet du

Förra året visade en rapport från försäkringskassan att 53 procent av alla kvinnliga sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser och 45 procent av alla manliga med psykiatriska diagnoser, berodde på anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. 

Med andra ord nästan hälften av alla som sjukskrevs av psykiatriska skäl förra året. 

Under paraplybegreppet anpassningsstörningar och reaktion på svår stress hittar man utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det ibland kallas. 

Och förra året kunde man konstatera att antalet människor som sjukskrivits från stressrelaterade sjukdomar sexdubblerats under de senaste sedan 2010. 

Nyheter24 pratade med Kerstin Jeding, legitimerad psykolog och vice VD på Stressmottagningen i Stockholm, för att få svar på frågor som många svenskar ställer sig kring utmattningssyndrom och utbrändhet. 

Detta är del ett av tre i en serie om utmattningssyndrom. Längst ner artikeln hittar du del två och tre. 

Vad är de största skillnaderna mellan trötthet och utbrändhet?

Kerstin förklarar att den avgörande skillnaden mellan trötthet och utmattningssyndrom är möjligheten att återhämta sig. 

Om det handlar om att du är trött och sliten och behöver återhämta dig efter en stressig period, så kommer några veckors vila att ge dig den möjligheten. Vilan kommer kunna bota tröttheten.  

Men för en person som drabbats av utmattningssyndrom så handlar det om att man inte återhämtat sig på så länge, att några veckors vila som normalt sätt hade botat vanlig trötthet, inte hjälper. 

– Det är en nivåfråga. Alltså en fråga om hur trött man är och hur genomgripande den tröttheten är. Har man stunder där man känner sig mer som vanligt eller inte? Och kan det handla om att man inte får tillräckligt med återhämtning? 

Hon förklarar också att det är viktigt att fastställa ifall miljön du befinner dig i ger dig möjlighet att vila ut. Kanske har du tagit ledigt från jobbet i två veckor men har det stressigt hemma. Då kommer hemmiljön troligtvis inte vara en passande plats för dig att vila upp dig så som du behöver. 

– Det första steget man ska ta om man är trött och överbelastad är att se till att man får återhämtning.

– Är det bara så att jag haft brist på tid att återhämta mig och därför inte kunnat återhämta mig? Eller är det så att jag haft massor av möjligheter att återhämta mig men att jag inte kan återhämta mig, säger Kerstin. 

Om man känner att man inte blir utvilad hur mycket man än vilar, så kan det vara ett tydligt tecken på utmattningssyndrom. 

Vad är några andra tydliga tecken på utmattningssyndrom? 

– Det ena är ju just tröttheten. Och den är framförallt psykisk. Man kan ju också känna sig trött i kroppen men det är främst den mentala tröttheten som är påtaglig gällande utmattningssyndrom, säger Kerstin.

Den som drabbats av utmattningssyndrom har också extremt lätt att glömma saker som kan verka självklara för andra.

– Vardagsglömskan blir väldigt, väldigt förstärkt när vi är akut stressade. Till exempel att man kommer in i ett rum och glömmer vad man skulle göra, eller att man glömmer sin bankkod, säger Kerstin.

Till skillnad från någon som är frisk så sitter glömskan i nästan konstant hos den som är utmattad.

Det är också vanligt att man sover dåligt, har problem med magen och känner av ångest- och stressymptom som tryck över bröstet. För många kan det också pirra och sticka i armar och ben. 

Det är ofta när man har flera av dessa tecken samtidigt som det blir lättare att se ett samband till utmattningssyndrom. 

När bör man uppsöka läkarhjälp?

– Det finns inte riktigt någon “medicin” mot utmattning. Utan det är när man känner själv att “det jag gör hjälper mig inte tillräckligt, jag verkar inte kunna komma på vad det är som kan hjälpa mig” som det är viktigt att söka hjälp, säger Kerstin.  

Om det är så att du har en anställning kommer du ändå att behöva träffa en läkare för att att få en sjukskrivning eller bedömning. Och då är det bäst att därifrån göra en avstämning och se hur man går vidare framöver. 

Hur behandlar man utmattningssyndrom?

De allra första veckorna när man behandlar utmattningssyndrom handlar det främst oftast om vila. 

Kerstin förklarar att det kan vara en tydlig “krasch”, alltså ett tydligt ögonblick eller kort period där utmattningssyndromet blir tydligt för den drabbade. Och den insikten och upplevelsen kan komma med stark ångest och obehag.

För många är det åratal av överbelastning och stress som ligger bakom men ändå är det en tydlig krasch när det väl sker. Därför ska vilan och återhämtningen ha störst fokus. 

– Man har ofta levt osunt mot slutet av sin stressperiod för att man varit så överbelastad. Så det handlar om att försöka återhämta sig på de sätt som går. Att ta hand om sig. Kanske tänka på att äta ordentligt, se till att man får dagsljus. Försöka få någon sorts rutin i sin vardag. Utan att överanstränga sig. Släppa så många måsten som möjligt, säger Kerstin. 

Läs alla delar av serien:

Visste du att långvarig stress kan skapa fysiska hål i hjärnan? I del två kan du läsa om vad som händer i hjärnan när man drabbas av utmattningssyndrom.

Nyheter24 har också intervjuat fyra individer om livet innan och efter utmattningssyndrom. Om hur det är att vakna och inse att man inte längre kan läsa, och hur omgivningen reagerar på en diagnos. Här kan du läsa del tre av serien, Utmattningssyndrom: Hur lever man när hjärnan gått sönder?

I del fyra kan du läsa om livet efter en diagnos, återhämtning och en positiv livsutsikt. Utmattningssyndrom: Livet efter att hjärnan gått sönder