Kerstin Dejemyr och Lisa Bjurwald och genrebild på polis.
I "Gärningsmannen är polis" belyser författarna vad som händer när en polis anmälts för sexualbrott. - Foto: Foto: Nils Petter Nilsson och Johan Nilsson/TT

Granskning: När sexförbrytaren är polis läggs utredningen ner

I boken "Gärningsmannen är polis" belyser författarna Lisa Bjurwald och Kerstin Dejemyr just det som titeln utlovar. De visar även upp en skrämmande statistik – 469 av 484 fall där en polis anmälts för sexualbrott läggs ner.


Grävande journalisten Lisa Bjurwald och före detta polisen Kerstin Dejemyr belyser i den granskande reportageboken "Gärningsmannen är polis" vad som händer när det är en polis som anmälts för sexualbrott. 

I boken har de samlat hundratals vittnesmål från Sveriges polisstationer och granskar hur dessa anmälningar hanteras –  och det visar sig vara ett skrämmande resultat. Av 484 anmälningar mellan åren 2016-2019 lades 469 förundersökningar ner – eller inleddes inte alls.

– Omfattningen av det hela, och hur djupt den här sexismen och tystnadskulturen går, var ingenting som jag var förberedd på, säger Lisa Bjurwald och fortsätter:

– Då ska man komma ihåg att alla sexualbrottsexperter som vi har pratat med säger att det är jätteovanligt att kvinnor ljuger om sexuella övergrepp, det är i princip en myt.

Författarna beskriver det som det råder straffrihet för poliser som misstänks för sexualbrott. Foto: Janerik Henriksson/TT

"Vi måste kunna lita på polisen"

Av alla dessa fall åtalades endast sex poliser och fyra slutade i en dom. Statistiken sticker nämnvärt iväg om man jämför med resten av de anmälda sexualbrotten. Under 2018 infördes den så kallade samtyckeslagen, vilken innebär att gärningspersonen inte behöver ha använt fysiskt våld eller hot för att kunna bli dömd.

Författarna skriver vidare att Brå, Brottsförebyggande rådet, år 2020 rapporterade om en ökning av fällande domar för våldtäkt med mer en 75 procent sedan samtyckeslagen kom till. Men något sådant finns inte när polisanställda pekas ut i anmälan.

–  Vi måste kunna lita på polisen. Vi måste kunna lita på att de förstår vad sexualbrott är och att det är ett allvarligt brott, säger Lisa Bjurwald, som står för den granskande delen i boken, och lägger till:

– De måste kunna döma sina egna för annars kan inte vi kvinnor lita på att de kan hantera våra anmälningar, oavsett vem gärningsmannen är.

Väljer utsatta kvinnor

Anmälningarna kommer in både från kvinnliga poliser och civila. Bland den sistnämnda kategorin är det kvinnor som på något sätt lider av utsatthet som väljs ut, en strategi från polismännens sida, menar Bjurwald.

Författarna tar även upp att sexualbrott inom polisen pågår helt öppet  – till skillnad från andra yrken. Bjurwald och Dejemyr trycker på att det inom polisyrket råder en skarp tystnadskultur, och det är svårt att anmäla oavsett om det gäller en själv eller en kollega.

– Om ingen polisman döms, om förundersökning efter förundersökning läggs ner, och de andra anställda är för rädda för att säga något är det klart att du känner dig helt fri att fortsätta.

Kerstin Dejemyr och Lisa Bjurwald har tillsammans skrivit "Gärningsmannen som polis". Foto: Nils Petter Nilsson.

Bjurwald understryker att det självfallet finns väldigt duktiga poliser som gör mer än deras arbete kräver. Men samtidigt är det så pass många fall där en polis anmäls för ett allvarligt brott – som sällan får konsekvenser.

– Det kan inte råda annan lag på Polismyndigheten, än vad det gör i resten av samhället.

Kerstin Dejemyr var en av de drivande i polisens Metoo-upprop #Nödvärn. Något som innebar att hon tvingades lämna polisyrket efter 25 år – och nu har dessutom uppropet startats upp på nytt. Hennes berättelse löper som en röd tråd mellan sidorna i boken.

"Polisen kan inte granska sig själva"

Rikspolischefen Anders Thornberg har avböjt att medverka i "Gärningsmannen är polis", men lämnade en skriftlig kommentar i Nyhetsmorgon.

"Sexuella kränkningar och trakasserier har ingen plats inom polisen. Det får inte heller förekomma att händelser tystas ned eller att de som uppmärksammar problem utsätts för repressalier. Jag tar alla uppgifter om kränkningar och tystnadskultur inom polisen på stort allvar. Med vårt uppdrag, att arbeta med trygghet och säkerhet i samhället, är det extra viktigt att vi arbetar hårt mot detta", skriver han.

Thornberg beskriver även att de förstärkt insatserna inom detta område, men att mycket arbete återstår. Kerstin Dejemyr och Lisa Bjurwald tar orden med en nypa salt.

– Det måste startas en oberoende instans, myndighet eller liknande, som kan granska polisen. Tyvärr har polisen visat att de inte kan granska sig själva, avslutar Bjurwald.

LÄS MER:

Sarah Everard har hittats död – polis misstänks för mord

Anna larmade om sexism inom polisen – fick spaningspatrull utanför sitt hem

Nu inleds rättegången mot George Floyds misstänkta mördare

Toppjuristen är Göran Lambertz – vill inte vara anonym

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!