Riksbankschef Stefan Ingves avslutar sina 17 år som centralbankschef med en serie ovanligt stora räntehöjningar och vad som ser ut att bli en brakförlust för Riksbanken. Arkivbild
Riksbankschef Stefan Ingves avslutar sina 17 år som centralbankschef med en serie ovanligt stora räntehöjningar och vad som ser ut att bli en brakförlust för Riksbanken. Arkivbild - Foto: TT

Brakförlust för Riksbanken

Det lutar åt ett abrupt slut på den årliga utdelning som staten brukar få av Riksbanken.Stefan Ingves och hans stab ser snarare ut att gå tiotals miljarder back i år efter en flodvåg av förluster i Riksbankens portfölj av värdepapper.


Fakta: Stödköpsportfölj värderad till 862 miljarder

Riksbankens stödköp har dels använts som ett krisverktyg i akuta skeden, när det blev problem på räntemarknaden i början av pandemin. Men Riksbanken har sedan 2015 även gjort stora mängder stödköp under långa perioder utan kris – för att tillsammans med noll- och minusränta öka mängden pengar i ekonomin och därmed få fart på den tidigare låga inflationen.

Det senaste programmet för stödköp löpte ut den 31 december 2021 och Riksbanken är i färd med att minska innehavet av värdepapper under 2022. Vid utgången av oktober månad värderades Riksbankens innehav av stödköpta värdepapper till totalt 862 miljarder kronor, fördelat på:

Statsobligationer: 337 miljarder

Statsskuldväxlar: 5 miljarder

Säkerställda obligationer (bostadsobligationer): 385 miljarder

Kommunobligationer: 123 miljarder

Företagsobligationer: 12 miljarder

Källa: Riksbanken

Riksbanken har länge varit en stabil vinstmaskin för staten. De årliga utdelningarna har pendlat mellan 2,3 miljarder och 6,8 miljarder per år de gångna tio åren – sammanlagt snudd på 42 miljarder kronor under perioden 2012–2021.

Men förutsättningarna har ändrats radikalt av det oväntat snabba räntelyftet i inflationens spår. Räntelyftet slår nämligen hårt mot värdet på alla de värdepapper Riksbanken har stödköpt sedan 2015. Det lyfter även Riksbankens räntekostnader för affärsbankernas insättningar, som ökat på grund av stödköpen.

Kan sluta med kapitaltillskott

Just nu ser det ut som att 2022 års ränteförluster för Riksbanken kan sluta med att riksbanksfullmäktige begär kapitaltillskott från riksdagen – även om detta formellt kanske kan skjutas upp till 2024.

Hur stora Riksbankens förluster blir är oklart. Ränteförlusterna ska bland annat vägas mot den svagare kronans effekter på värdet av Riksbankens guld- och valutareserv och andra orealiserade vinster och förluster.

Men i ett räkneexempel från i somras av David Kjellberg och Magnus Åhl – två tjänstemän på Riksbanken – skattas förlusten för Riksbanken 2022 till 65 miljarder. Om det skulle bli verklighet äter det i princip upp hela det egna kapitalet, som vid utgången av 2021 låg på 66 miljarder.

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ser minus 65 miljarder som ett ganska rimligt scenario.

— Men det är nog inte i överkant. Tvärtom, snarare i underkant, säger han och hänvisar till att räntorna ser ut att stiga mer än de nivåer som kalkylen bygger på.

Han efterlyser nya beräkningar med olika räntescenarion från Riksbanken.

"En centralbank kan alltid betala för sig"

Hur förlusterna ska hanteras är en rätt snårig bokföringshistoria. Det avgörs av hur man periodiserar förlusterna, men också av nya bestämmelser i den riksbankslag som ska klubbas i veckan och träda i kraft vid årsskiftet.

Målnivån för Riksbankens egna kapital ligger enligt lagförslaget på 60 miljarder. Där finns även ett krav på Riksbanken att – om det egna kapitalet faller under 20 miljarder – begära kapitaltillskott åtminstone upp till det som kallas grundnivån på 40 miljarder.

Men till saken hör att den nya lagens skrivningar om Riksbankens skyldighet att begära kapitaltillskott om det egna kapitalet faller börjar tillämpas först 2024. Dessutom saknar det egna kapitalets nivå egentligen praktisk betydelse för Riksbankens möjlighet att bedriva penningpolitik och att vara sista utpost på den svenska finansmarknaden, enligt Kjellberg och Åhl:

“En centralbank kan alltid betala för sig i den egna valutan och centralbanken kan under en period till och med ha ett eget kapital som är negativt och ändå fungera i stort sett som vanligt”, skriver de.

Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare på amerikanska Pimco, gör samma bedömning. Och han påminner även om att många andra centralbanker runt om i världen också gör stora förluster på stödköpta obligationer just nu.

— Om du sätter ihop Riksbankens och statens balansräkningar till en samlad balansräkning spelar detta ingen större roll. Du tar pengar från en hand och ger till en annan, säger han.

Kan skapa motstånd mot stödköp

Fast han utesluter inte att förlusterna kan skapa förtroendeproblem och ett politiskt motstånd mot nya stödköp i framtiden.

— För tillfället spelar det ingen större roll. Men det kan politiskt se problematiskt ut att Riksbanken gör förluster, säger Beck-Friis.

Andersson håller med:

— Jag tror att allmänheten och politiken nu får upp ögonen för detta. Det tror jag kommer att begränsa den här typen av åtgärder i framtiden, säger han.

— Andra länder använde stödköp som ett krisverktyg. Det gjorde vi också, men bara i början av pandemin. Under åren 2015–2019 hade vi högkonjunktur och den började innan stödköpen, tillägger han.

TT
/
/
/
ALS
Få ekonominyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Japansk blöjtillverkare satsar på vuxna

Ruttet påskägg för stockholmarna: Kommunchef tappade bort miljard

Nyheter24 har intervjuat Karin Wanngård, Socialdemokraternas finansborgarråd i Stockholms Stad om miljardförlusten i upphandlingen inom bland annat avloppssystemen under staden som tredubblats i pris från en halv miljard, till 1,4 miljarder. Chefen som godkände beslutet gick bakom ryggen på de valda politikerna. - Det som framkommit är oerhört allvarligt, säger Karin Wanngård, som får städa upp efter fadäsen.

Expert: Större risk för flygkrasch än broras

Brokollapsen i Baltimore har chockat en hel värld. Risken för en liknande händelse i Sverige är nästintill obefintlig, enligt Raied Karoumi, professor i brobyggnad. Risken för att ett flygplan skulle krascha in i Öresundsbron är nog större än en kollision med ett fartyg, säger han.

Polisen rapporterar om fylleri / lob, Åre

1 timme sedan
"Centrala Åre, ung man omhändertagen av polis", skriver polisen på sin hemsida.

Soldater från flera länder ska skydda OS i Paris

1 timme sedan
Flera länder kommer att skicka soldater för att hjälpa Frankrike att säkra OS i Paris, meddelar en representant från det franska försvarsdepartementet.

ICJ beordrar Israel att förhindra svält i Gaza

1 timme sedan
Internationella domstolen i Haag, ICJ, beordrar Israel att vidta brådskande åtgärder för att förhindra en svältkatastrof på Gazaremsan.