Vatten eller cement – nu avgörs striden
Cementbrist hotar om Cementa inte får fortsätta bryta kalk på Gotland. Men motståndarna hävdar att grundvattnet på ön riskeras vid fortsatt brytning.Nu kommer det första avgörandet om Cementas framtid.
Huvudfrågan när det gäller kalkbrytningen är inverkan på grundvatten och naturvärden.
Vattenbristen på Gotland har i omgångar lett till bygg- och bevattningsförbud. Hotet mot vattenförsörjningen väntas öka när klimatförändringarna leder till längre perioder av värme och torka.
Kalkbrytningens eventuella påverkan på Tingstäde träsk är ett särskilt orosmoln, enligt länsstyrelsen. Sjön förser stora delar av Visby med dricksvatten samtidigt som det är oklart hur stort grundvatteninflödet till Tingstäde träsk är.
Källa: Länsstyrelsen på Gotland
På Luciadagen, den 13 december, kommer avgörandet från mark- och miljödomstolen om Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite i fyra år framåt. Det är första ronden i den nya cementstriden, efter det att Cementas tidigare tillståndsansökan nobbades förra sommaren.
— Vi har sökt tillstånd för en begränsad verksamhet under fyra år. Det ska tjäna som brygga till det längre tillstånd som vi arbetar med parallellt, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige som äger Cementas verksamhet i Slite.
Genom att begränsa sin ansökan hoppas Cementa att kunna snabba på processen.
Då ansökan avvisades i fjol blev det stort rabalder. Cementbrist hotade, och industrin hävdade att det skulle bli byggstopp och att tiotusentals jobb var i fara.
Till slut ryckte regeringen in och ordnade fram ett kort tidsbegränsat tillstånd som går ut nu vid årsskiftet. Därefter ska det nya tillståndet ta vid för fyra år, är det tänkt, och därefter det längre som löper i kanske 25 år.
Cementkris som i fjol
Enligt Cementa är tillståndsfrågorna helt avgörande för om Sverige ska ha tillgång till cement. Om tillståndet nu får nobben uppstår en liknande krissituation som i fjol, enligt Karin Comstedt Webb.
— Vi ser att vi har förutsättningar att upprätthålla leveranstryggheten fram till sommaren 2023. Därefter är det ovisst. Det finns inga alternativ för god försörjningstrygghet i Sverige.
Hon understryker att andra länder har sett till att säkra cementtillgången bättre än Sverige.
— De flesta andra har en strategisk kontroll över beredskap och försörjningstrygghet vilket också vägs in i beslutsprocesser, säger Karin Comstedt Webb.
Mot cementen står tillgången till grundvattnet på Gotland, och sällsynta arters överlevnad i naturreservaten invid kalkbrottet. Flera miljöorganisationer, som Urbergsgruppen, Naturskyddsföreningen och Greenpeace, är kritiska till kalkbrytningen. Även remissinstanser har varit kritiska.
Länsstyrelsen på Gotland har haft samma ståndpunkt under hela den långa tillståndsprocessen, enligt Anneli Bergholm Söder, länsråd på Gotland.
Otillräckligt beskrivna konsekvenser
— Cementas verksamhet riskerar att ge negativ påverkan på Gotlands dricksvatten och på naturvärden. De konsekvenserna är otillräckligt beskrivna av Cementa, säger hon.
Reglerna för tillstånd innebär att den som bedriver en verksamhet som kan skada miljön måste göra en rad undersökningar och utredningar, förklarar hon.
I fjol fann domstolen att Cementas undersökningar och miljökonsekvensbeskrivningar inte var tillräckliga.
— Trots kompletteringar så anser vi att de inte är tillräckliga nu heller. Det är det som det i grunden handlar om, säger Anneli Bergholm Söder.
