Ingves: Både euron och kronan kan gå

Frågan om euron eller kronan är ytterst ett politiskt ställningstagande och inte något som går att räkna ut med nationalekonomiska modeller, enligt Stefan Ingves.

— Man kan i ett land ha vilket valutasystem som helst. Detta är inte specifikt för Sverige. Men när man har valt måste man förstå konsekvenserna av det val man har gjort. Det är egentligen det som är det långsiktigt centrala, säger han.

E-krona vore till nytta

Men när det gäller en svensk e-krona om 5–10 år – alltså en digital valuta med garantier från Riksbanken – är det ett högst troligt scenario, enligt Ingves. Han beskriver det som ett naturligt steg i digitaliseringen av betalningsmarknaden.

Behovet av en e-krona hänger ihop med den privata sektorns kryptotillgångar – som bitcoin – som får honom att dra paralleller till övergången till papperssedlar i slutet på 1800-talet.

— Det blev för mycket från tid till annan med underliga privata pengar, säger han om hur det gick den gången.

— Det krävs nog att det finns en statlig inblandning i det här, att det är någon som i slutändan sätter ned foten och bestämmer vart skåpet ska stå. Mot den bakgrunden tror jag att elektroniska centralbankspengar kommer att finnas och också vore till nytta för samhället.

TT: Kunde du drömma om att folk skulle sluta använda kontanter när du tillträdde som riksbankschef 2006?

— Det fanns inte på radarn då.

— Men vi bör ha kvar kontanter, inte minst av beredskapsskäl. Det är alldeles uppenbart. Om strömmen går, vad gör du då?

Fria kapitalrörelser avgör ränteläget

Kronan tappade en femtedel av sitt värde mot euron under Stefan Ingves 17 år som riksbankschef. Men han vill inte säga om kronan har varit en tillgång eller börda.

— Vi har den valuta vi har och inom det ramverket har vi under min tid gjort så gott vi kunnat när det gäller att hantera det inflationsmål vi har.

Han tycker samtidigt att det är svårt att avgöra om kronan bidragit till att förvärra inflationschocken vi brottas med nu.

— Det är svårt det där, vad kronan har gjort och inte har gjort.

Men han påminner om att även om Sverige har en egen valuta och en centralbank som fattar egna räntebeslut utifrån ett nationellt inflationsmål så handlar det inte om några "absolut frihetsgrader" i penningpolitiken.

— Det ser man om man tittar på penningpolitiken de senaste 20 åren och jämför med (USA:s centralbank) Federal Reserve och Europeiska centralbanken (ECB), säger Ingves.

— Det tenderar att bli någorlunda likformigt. Det har att göra med att om man har fria kapitalrörelser så bestäms den allmänna räntenivån av en global marknad. Det innebär att vi tenderar att importera räntenivån, tillägger han.

TT: Vill du berätta hur du röstade i folkomröstningen 2003?

— Nej.