Krigsoro ger nytt liv åt kontanter

Nya siffror från betalningsinstitutet Bankomat visar att under andra halvåret 2022 tog varje svensk ut i genomsnitt 523 kronor i månaden, eller totalt 33 miljarder kronor.

Siffran är nästintill identisk med samma period 2021 (522 kronor) och tolkas från Bankomat som att omvärldshändelser som pandemin och framförallt Ukrainakriget gjort att svenskar nu känner större behov av att ha kontanter i plånboken.

— När kriget bröt ut såg vi en enorm efterfrågan att ta ut kontanter men det fanns inget som antydde att man började använda kontanter som betalningsmedel utan att de i stället skulle vara tillhanda, säger kund- och marknadschef Johan Nilsson till TT.

Minskat kontinuerligt

Enligt Johan Nilsson har kontantanvändandet minskat med 8–10 procent per år. Pandemiåren och krigsutbrottet ses som engångseffekter men en viktig slutsats kan ändå dras:

— Tolkningen är att vi börjar komma ned till någon sorts basanvändande av kontanter. Det är den del av befolkningen som vill eller måste ha kontanter för att sköta sin vardagsekonomi, säger Johan Nilsson.

— Vi ser också att uttagsbeteendet under säsongen har ändrats. Tidigare kunde vi ha tydliga toppar kring sommar, jul och nyår men det börjar att plana ut nu. De som tar ut kontanter för att köpa glass på semestern finns inte så mycket längre utan detta är de som använder kontanter i vardagen.

Bankomats siffror stämmer också väl överens med Riksbankens senaste betalningsundersökning från i december. Då uppgav endast 30 procent att man använt kontanter den senaste månaden jämfört med 50 procent två år tidigare. I stället använder hushållen betalkort, Swish eller betalar direkt i mobilen.

Automaterna försvinner

Bankomat har i dag 1 500 kontantautomater jämfört med drygt 2 000 vid starten 2013. Johan Nilsson säger dock att man till slut tros komma till en basnivå när det gäller antalet.

— Det kanske slutar på runt 1 000 automater, lägre kommer vi inte att komma. Sedan är vi inte den enda automatoperatören i Sverige utan det finns andra som totalt har 600–700 stycken tillsammans.

Det ändrade konsumentbeteendet liksom att många affärer och restauranger nu inte tar emot kontanter har även uppmärksammats av Riksbanken som tidigare gått ut och krävt en lag som säkrar möjligheten att använda kontanter i Sverige. Frågan utreds just nu i den så kallade betalningsutredningen som leds av förra moderatledaren Anna Kinberg Batra och som ska presenteras senast den 31 mars.

— I stället för att till exempel lagstifta för att man måste ta emot så tycker vi att man på andra sätt ska se till att det är rimliga kostnader att hantera dagskassan som att till exempel subventionera värdetransporter, säger Johan Nilsson.