SEB: Matindustrin bakom de höga priserna

I februari steg producentpriserna på livsmedel med 0,75 procent jämfört med januari, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). En blygsammare ökning än i januari då priserna från producenterna ökade med 2,4 procent, jämfört med månaden före.

Enligt livsmedelshandlarnas vd:ar, som i veckan kallades till möte med finansminister Elisabeth Svantesson (M), är det just producentpriserna som ligger bakom prishöjningarna på mat.

Och de senaste SCB-siffrorna tyder på att det också är så, enligt SEB-ekonomen Marcus Widén.

— Så är det absolut, säger han.

"Många bäckar"

I årstakt, februari i år mot februari i fjol, var producentpriserna på livsmedel 21,4 procent högre. Livsmedelspriserna mot konsument steg samtidigt med 20,95 procent.

Men om man tittar på hur producentpriserna på mat utvecklats sedan helåret 2021 syns en uppgång på 28 procent, enligt Widén. Motsvarande uppgång för konsumentpriserna på mat är knappt 25 procent.

Svaret på varför matpriserna, både för producenterna och konsumenterna, skenat det senaste året är en mängd kostnadsökningar i livsmedelskedjan, enligt honom.

— Man brukar säga “många bäckar små”. I det här fallet är bäckarna inte särskilt små, men de är många, säger Widén.

Den svaga svenska kronan, som bland annat gör importen dyrare, är en delförklaring.

Råvarupriserna har visserligen sjunkit sedan toppen 2022, men det vägs upp andra prisökningar. Några enkla exempel är butikernas hyror och elkostnader för kylar och frysar.

Började redan 2021

I diskussionen om de stigande matpriserna är det lätt att stirra sig blind på vad som hänt det senaste året, enligt Widén.

Prisuppgången för producenterna började faktiskt redan 2021, och kanske så tidigt som under 2020, säger han.

— Det var först i leveranskedjor, sedan började gas och livsmedelspriser stiga mycket mer.

— Innan vi började se förändringar i KPI (konsumentprisindex) för drygt ett år sedan hade mycket redan hänt.

Producenterna kan ha toppat

Råvarupriserna toppade i april-maj förra året, enligt Marcus Widén. Sedan dess har en mängd råvaror, inklusive energi, blivit billigare.

— Man kan konstatera att i och med att råvarupriser har kommit ner en bit så finns i alla fall förutsättningar för att producentpriserna ska gå ner, säger han.

Och här handlar det alltså om prisnedgångar för producenterna. Vad som händer med matpriserna för konsumenterna är en annan fråga, som är svårare att svara på.

— I konsumentledet är det mycket annat som spelar in, säger Widén.

I onsdags aviserade matkedjan Lidl att man nu tänker sänka priserna på en mängd basvaror.

Finansminister Elisabeth Svantesson uppmanade fler matkedjor att göra detsamma och Riksbankschefen Erik Thedéen uppgav att han tycker att Lidls prissänkningar är ett steg i “rätt riktning”.

— Det ska bli intressant att se vad som händer nu, säger Marcus Widén.

Men även om handlarna nu kan tänka sig att justera sina marginaler och följa efter med prissänkningar så trollar inte det bort de höga producentpriserna, tillägger han.